| Server IP : 182.53.201.61 / Your IP : 216.73.217.175 Web Server : Apache/2.2.15 (Fedora) System : Linux km10.dyndns.org 2.6.31.5-127.fc12.i686.PAE #1 SMP Sat Nov 7 21:25:57 EST 2009 i686 User : apache ( 48) PHP Version : 5.3.3 Disable Function : NONE MySQL : ON | cURL : ON | WGET : ON | Perl : ON | Python : ON | Sudo : ON | Pkexec : ON Directory : /usr/share/gnome/help/system-admin-guide/sv/ |
Upload File : |
<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<!DOCTYPE book PUBLIC "-//OASIS//DTD DocBook XML V4.1.2//EN" "http://www.oasis-open.org/docbook/xml/4.1.2/docbookx.dtd" [
<!ENTITY gnomeversion "2.14">
<!ENTITY manrevision "2.4">
<!ENTITY date "March 2004">
<!ENTITY LEGAL SYSTEM "legal.xml">
<!ENTITY gconf SYSTEM "gconf.xml">
<!ENTITY menustructure SYSTEM "menustructure.xml">
<!ENTITY themes SYSTEM "themes.xml">
<!ENTITY fontconfig SYSTEM "fontconfig.xml">
<!ENTITY mimetypes SYSTEM "mimetypes.xml">
<!ENTITY screensavers SYSTEM "screensavers.xml">
<!ENTITY sessions SYSTEM "sessions.xml">
<!ENTITY help SYSTEM "help.xml">
<!ENTITY performance SYSTEM "performance.xml">
<!ENTITY lockdown SYSTEM "lockdown.xml">
<!ENTITY appendixa SYSTEM "appendixa.xml">
<!ENTITY appendixb SYSTEM "appendixb.xml">
<!ENTITY gloss SYSTEM "glossary.xml">
]>
<book id="index" lang="sv">
<title>Systemadministrationsguide för GNOME-skrivbordet</title>
<bookinfo>
<abstract role="description">
<para>Systemadministrationsguiden för GNOME ger information till administratörer hur man konfigurerar och hanterar olika delar av skrivbordsmiljön för användare.</para>
</abstract>
<copyright>
<year>2006</year>
<holder>Brent Smith</holder>
</copyright>
<copyright>
<year>2005</year>
<holder>Brent Smith</holder>
</copyright>
<copyright>
<year>2004</year>
<holder>Sun Microsystems</holder>
</copyright>
<copyright>
<year>2003</year>
<holder>Sun Microsystems</holder>
</copyright><copyright><year>2007, 2008</year><holder>Daniel Nylander (po@danielnylander.se)</holder></copyright>
<!-- translators: uncomment this:
<copyright>
<year>2002</year>
<holder>ME-THE-TRANSLATOR (Latin translation)</holder>
</copyright>
-->
<publisher role="maintainer">
<publishername>Dokumentationsprojekt för GNOME</publishername>
</publisher> <legalnotice id="legalnotice">
<para>Tillstånd att kopiera, distribuera och/eller modifiera detta dokument ges under villkoren i GNU Free Documentation License (GFDL), version 1.1 eller senare, utgivet av Free Software Foundation utan standardavsnitt och omslagstexter. En kopia av GFDL finns att hämta på denna <ulink type="help" url="ghelp:fdl">länk</ulink> eller i filen COPYING-DOCS som medföljer denna handbok.</para>
<para>Denna handbok utgör en av flera GNOME-handböcker som distribueras under villkoren i GFDL. Om du vill distribuera denna handbok separat från övriga handböcker kan du göra detta genom att lägga till en kopia av licensavtalet i handboken enligt instruktionerna i avsnitt 6 i licensavtalet.</para>
<para>Flera namn på produkter och tjänster är registrerade varumärken. I de fall dessa namn förekommer i GNOME-dokumentation - och medlemmarna i GNOME-dokumentationsprojektet är medvetna om dessa varumärken - är de skrivna med versaler eller med inledande versal.</para>
<para>DOKUMENTET OCH MODIFIERADE VERSIONER AV DOKUMENTET TILLHANDAHÅLLS UNDER VILLKOREN I GNU FREE DOCUMENTATION LICENSE ENDAST UNDER FÖLJANDE FÖRUTSÄTTNINGAR: <orderedlist>
<listitem>
<para>DOKUMENTET TILLHANDAHÅLLS I "BEFINTLIGT SKICK" UTAN NÅGRA SOM HELST GARANTIER, VARE SIG UTTRYCKLIGA ELLER UNDERFÖRSTÅDDA, INKLUSIVE, MEN INTE BEGRÄNSAT TILL, GARANTIER ATT DOKUMENTET ELLER EN MODIFIERAD VERSION AV DOKUMENTET INTE INNEHÅLLER NÅGRA FELAKTIGHETER, ÄR LÄMPLIGT FÖR ETT VISST ÄNDAMÅL ELLER INTE STRIDER MOT LAG. HELA RISKEN VAD GÄLLER KVALITET, EXAKTHET OCH UTFÖRANDE AV DOKUMENTET OCH MODIFIERADE VERSIONER AV DOKUMENTET LIGGER HELT OCH HÅLLET PÅ ANVÄNDAREN. OM ETT DOKUMENT ELLER EN MODIFIERAD VERSION AV ETT DOKUMENT SKULLE VISA SIG INNEHÅLLA FELAKTIGHETER I NÅGOT HÄNSEENDE ÄR DET DU (INTE DEN URSPRUNGLIGA SKRIBENTEN, FÖRFATTAREN ELLER NÅGON ANNAN MEDARBETARE) SOM FÅR STÅ FÖR ALLA EVENTUELLA KOSTNADER FÖR SERVICE, REPARATIONER ELLER KORRIGERINGAR. DENNA GARANTIFRISKRIVNING UTGÖR EN VÄSENTLIG DEL AV DETTA LICENSAVTAL. DETTA INNEBÄR ATT ALL ANVÄNDNING AV ETT DOKUMENT ELLER EN MODIFIERAD VERSION AV ETT DOKUMENT BEVILJAS ENDAST UNDER DENNA ANSVARSFRISKRIVNING.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>UNDER INGA OMSTÄNDIGHETER ELLER INOM RAMEN FÖR NÅGON LAGSTIFTNING, OAVSETT OM DET GÄLLER KRÄNKNING (INKLUSIVE VÅRDSLÖSHET), KONTRAKT ELLER DYLIKT, SKA FÖRFATTAREN, DEN URSPRUNGLIGA SKRIBENTEN ELLER ANNAN MEDARBETARE ELLER ÅTERFÖRSÄLJARE AV DOKUMENTET ELLER AV EN MODIFIERAD VERSION AV DOKUMENTET ELLER NÅGON LEVERANTÖR TILL NÅGON AV NÄMNDA PARTER STÄLLAS ANSVARIG GENTEMOT NÅGON FÖR NÅGRA DIREKTA, INDIREKTA, SÄRSKILDA ELLER OFÖRUTSEDDA SKADOR ELLER FÖLJDSKADOR AV NÅGOT SLAG, INKLUSIVE, MEN INTE BEGRÄNSAT TILL, SKADOR BETRÄFFANDE FÖRLORAD GOODWILL, HINDER I ARBETET, DATORHAVERI ELLER NÅGRA ANDRA TÄNKBARA SKADOR ELLER FÖRLUSTER SOM KAN UPPKOMMA PÅ GRUND AV ELLER RELATERAT TILL ANVÄNDNINGEN AV DOKUMENTET ELLER MODIFIERADE VERSIONER AV DOKUMENTET, ÄVEN OM PART SKA HA BLIVIT INFORMERAD OM MÖJLIGHETEN TILL SÅDANA SKADOR.</para>
</listitem>
</orderedlist></para>
</legalnotice>
<authorgroup>
<author>
<firstname>Brent</firstname>
<surname>Smith</surname>
<affiliation>
<orgname>Dokumentationsprojekt för GNOME</orgname>
</affiliation>
</author>
<author>
<firstname>Suns</firstname>
<surname>GNOME-dokumentationsteam</surname>
<affiliation>
<orgname>Sun Microsystems</orgname>
</affiliation>
</author>
</authorgroup>
<revhistory>
<revision>
<revnumber>Systemadministrationsguide för GNOME-skrivbordet 2.14 v2.4</revnumber>
<date>Mars 2004</date>
<revdescription>
<para role="author">Dokumentationsprojekt för GNOME</para>
<para role="publisher">Dokumentationsprojekt för GNOME</para>
</revdescription>
</revision>
<revision>
<revnumber>Systemadministrationsguide för GNOME-skrivbordet 2.6 v2.3</revnumber>
<date>Mars 2004</date>
<revdescription>
<para role="author">Sun Microsystems</para>
<para role="publisher">Dokumentationsprojekt för GNOME</para>
</revdescription>
</revision>
<revision>
<revnumber>Systemadministrationsguide för GNOME-skrivbordet 2.4 v2.2</revnumber>
<date>September 2003</date>
<revdescription>
<para role="author">Sun Microsystems</para>
<para role="publisher">Dokumentationsprojekt för GNOME</para>
</revdescription>
</revision>
<revision>
<revnumber>Systemadministrationsguide för GNOME-skrivbordet 2.2 v2.1</revnumber>
<date>Januari 2003</date>
<revdescription>
<para role="author">Sun Microsystems</para>
<para role="publisher">Dokumentationsprojekt för GNOME</para>
</revdescription>
</revision>
<revision>
<revnumber>Systemadministrationsguide för GNOME-skrivbordet 2.0 v2.0</revnumber>
<date>December 2002</date>
<revdescription>
<para role="author">Sun Microsystems</para>
<para role="publisher">Dokumentationsprojekt för GNOME</para>
</revdescription>
</revision>
</revhistory>
<releaseinfo>Denna handbok beskriver version 2.14 av GNOME-skrivbordet.</releaseinfo>
<legalnotice>
<title>Återkoppling</title>
<para>Om du vill rapportera ett fel eller ge förslag beträffande GNOME-skrivbordet eller den här handboken följer du instruktionerna på <ulink type="help" url="ghelp:user-guide?feedback">GNOME:s återkopplingssida</ulink>.</para>
</legalnotice>
</bookinfo>
<chapter id="gconf-0">
<title>Använda GConf</title>
<highlights>
<para>Informationen i det här kapitlet beskriver hur man använder <application>GConf</application> för att hantera användarinställningar.</para>
</highlights>
<sect1 id="gconf-1">
<title>Introduktion till GConf</title>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>introduktion</secondary>
</indexterm>
<para><application>GConf</application> förenklar administrationen av inställningar för användare av GNOME-skrivbordet. <application>GConf</application> låter systemadministratörer göra följande:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Ställa in obligatoriska värden för specifika inställningar för alla användare. På det här sättet kan systemadministratörer kontrollera huruvida användare kan uppdatera specifika inställningar.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Ställa in standardväden för specifika inställningar för alla användare.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Använda föreslagna värden för inställningar som anges i definitionsfiler för inställningarna.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Läsa dokumentation för varje inställning.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para><application>GConf</application> notifierar även program när ett inställningsvärde ändras, lokalt eller över ett nätverk. På det här sättet, när du ändrar en inställning, kommer alla program som använder den inställningen att uppdateras omedelbart.</para>
<para><application>GConf</application> har följande komponenter:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Ett förråd med användarinställningar.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>En demon, <command>gconfd-2</command>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Ett kommandoradsverktyg, <command>gconftool-2</command>.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
</sect1>
<sect1 id="gconf-24">
<title>GConf-förråd</title>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>förråd</secondary>
</indexterm>
<para>Varje inställning i <application>GConf</application>-förrådet uttrycks som ett nyckel-värde-par. En <firstterm>GConf-inställningsnyckel</firstterm> är ett element i förrådet som motsvarar en programinställning. Till exempel motsvarar inställningsnyckeln <systemitem>/apps/gnome-session/options/show_splash_screen</systemitem> alternativet <guilabel>Visa startbilden vid inloggning</guilabel> i inställningsverktyget <application>Sessioner</application>. GNOME-skrivbordets användargränssnitt innehåller inte alla inställningsnycklar som finns i <application>GConf</application>-förrådet. Till exempel innehåller inställningsverktyget <application>Panel</application> inte ett alternativ som motsvarar nyckeln <systemitem>/apps/panel/global/tooltips_enabled</systemitem>.</para>
<para>Förrådet är strukturerat som ett enkelt hierarkiskt filsystem. Förrådet innehåller följande:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Kataloger som motsvarar program som använder <application>GConf</application>-förrådet. Till exempel innehåller filsystemet katalogen <systemitem>/apps/metacity</systemitem>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Underkataloger som motsvarar inställningskategorier. Till exempel innehåller filsystemet katalogen <systemitem>/apps/metacity/general</systemitem>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Specialfiler som listar inställningsnycklarna i katalogen, och innehåller information om nycklarna. En fil som till exempel innehåller information om nycklarna som relaterar till HTTP-proxyinställningarna, finns i katalogen <systemitem>/system/http_proxy</systemitem>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Katalogen <systemitem>/schemas</systemitem> innehåller filer som beskriver alla inställningsnycklar.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>Inställningsnycklar har vanligtvis enkla värden såsom strängar, heltal, eller listor av strängar och heltal. Formatet för inställningsnyckeln i förrådet beror på bakändesmodulen som används för att läsa förrådet. Följande är ett exempel på inställningsnyckeln <systemitem>/desktop/gnome/interface/font_name</systemitem> när bakändesmodulen Extensible Markup Language (XML) används för att läsa förrådet:</para>
<programlisting><![CDATA[<entry name="font_name" mtime="1038323555" muser="user123" type="string">
<stringvalue>Sans 10</stringvalue></entry>]]></programlisting>
<note>
<para>När den här guiden refererar till en inställningsnyckel, läggs sökvägen till nyckeln till namnet på nyckeln. Till exempel refereras inställningsnyckeln <systemitem>font_name</systemitem> i underkatalogen <systemitem>/desktop/gnome/interface</systemitem> till som <systemitem>/desktop/gnome/interface/font_name</systemitem>.</para>
</note>
<sect2 id="gconf-26">
<title>Konfigurationskällor för GConf</title>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>konfigurationskällor</secondary>
</indexterm>
<para><application>GConf</application>-förrådet innehåller en serie lagringsplatser som kallas för <firstterm>konfigurationskällor</firstterm>. Konfigurationskällor listas i <firstterm>GConf-sökvägsfilen</firstterm>. Platsen för <application>GConf</application>-sökvägsfilen är <systemitem>/etc/gconf/<replaceable>gconf-versionsnummer</replaceable>/path</systemitem>. Varje användare har en sökvägsfil. Sökvägsfilen anger följande information för varje konfigurationskälla:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Bakändesmodulen som används för att läsa förrådet.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Rättigheterna på förrådet.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Platsen för förrådet.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para><application>GConf</application>-sökvägsfilen innehåller även <systemitem>include</systemitem>-instruktioner. Som standard är innehållet för <application>GConf</application>-sökvägsfilen som följer:</para>
<programlisting>xml:readonly:/etc/gconf/gconf.xml.mandatory
include /etc/gconf/2/local-mandatory.path
include "$(HOME)/.gconf.path"
include /etc/gconf/2/local-defaults.path
xml:readwrite:$(HOME)/.gconf
xml:readonly:/etc/gconf/gconf.xml.defaults</programlisting>
<para>När <application>GConf</application> söker efter ett inställningsvärde, läser <application>GConf</application> konfigurationskällorna i den ordning som anges i sökvägsfilen. Följande tabell beskriver konfigurationskällorna i sökvägsfilen:</para>
<informaltable frame="topbot">
<tgroup cols="2" colsep="0" rowsep="0">
<colspec colwidth="31.29*"/>
<colspec colwidth="68.71*"/>
<thead>
<row rowsep="1">
<entry>
<para>Konfigurationskälla</para>
</entry>
<entry>
<para>Beskrivning</para>
</entry>
</row>
</thead>
<tbody>
<row>
<entry valign="top">
<para>Obligatorisk</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Rättigheterna på den här konfigurationskällan har ställts in till skrivskyddad. Användare kan inte skriva över de värden som finns i den här källan, så inställningarna i den här källan är obligatoriska.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>Användare</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Den här konfigurationskällan lagras i katalogen <filename>.gconf</filename> i hemkatalogen för användaren. När användaren ställer in en inställning, läggs den nya inställningsinformationen till i den här platsen.</para>
<para>Du kan användare <application>Konfigurationsredigerare</application> för att ändra användarkonfigurationskällan.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>Standard</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Den här konfigurationskällan innehåller standardinställningarna.</para>
</entry>
</row>
</tbody>
</tgroup>
</informaltable>
<para>Sekvensen för konfigurationskällorna i sökvägsfilen ser till att obligatoriska inställningar åsidosätter användarinställningar. Sekvensen ser även till att användarinställningar åsidosätter standardinställningarna. Alltså, <application>GConf</application> verkställer inställningar i följande prioritetsordning:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para>Obligatoriska inställningar</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Användarangivna inställningar</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Standardinställningar</para>
</listitem>
</orderedlist>
<para><systemitem>include</systemitem>-instruktionerna i <application>GConf</application>-sökvägsfilen låter systemadministratörerna ange andra konfigurationskällor.</para>
<informaltable frame="topbot">
<tgroup cols="2" colsep="0" rowsep="0">
<colspec colwidth="50*"/>
<colspec colwidth="50*"/>
<thead>
<row rowsep="1">
<entry>
<para>Inkluderad konfigurationskälla</para>
</entry>
<entry>
<para>Beskrivning</para>
</entry>
</row>
</thead>
<tbody>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<filename>/etc/gconf/2/local-mandatory.path</filename>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Använd den här konfigurationskällan för att lagra obligatoriska inställningsväden för ett specifikt system.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<filename>$(HOME)/.gconf.path</filename>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Användaren anger platsen för konfigurationskällan i hemkatalogen, i en fil som heter <filename>.gconf.path</filename>.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<filename>/etc/gconf/2/local-defaults.path</filename>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Använd den här konfigurationskällan för att lagra standardinställningsvärden för ett specifikt system.</para>
</entry>
</row>
</tbody>
</tgroup>
</informaltable>
</sect2>
<sect2 id="gconf-27">
<title>GConf-scheman</title>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>scheman</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>schemanycklar</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>schemaobjekt</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>scheman</primary>
<secondary>beskrivning</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>scheman</primary>
<secondary>schemanycklar</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>scheman</primary>
<secondary>schemaobjekt</secondary>
</indexterm>
<para>Ett <firstterm>GConf-schema</firstterm> är en samlingsterm för en <firstterm>GConf-schemanyckel</firstterm> och ett <firstterm>GConf-schemaobjekt</firstterm>. Följande tabell beskriver schemanycklar och schemaobjekt och relationen för dessa objekt till inställningsnycklar:</para>
<informaltable frame="topbot">
<tgroup cols="2" colsep="0" rowsep="0">
<colspec colname="colspec0" colwidth="24.31*"/>
<colspec colname="colspec1" colwidth="75.69*"/>
<thead>
<row rowsep="1">
<entry>
<para>Post</para>
</entry>
<entry>
<para>Beskrivning</para>
</entry>
</row>
</thead>
<tbody>
<row>
<entry colname="colspec0" valign="top">
<para>Inställningsnyckel</para>
</entry>
<entry colname="colspec1" valign="top">
<para>Ett element i <application>GConf</application>-förrådet som motsvarar en programinställning.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>Schemanyckel</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>En nyckel som lagrar ett schemaobjekt för en inställningsnyckel.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>Schemaobjekt</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Ett element i en konfigurationskälla som innehåller information för en inställningsnyckel, såsom följande:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Namnet på programmet som använder inställningsnyckeln.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Typen av värde som krävs för inställningsnyckeln, till exempel heltal, boolesk, och så vidare.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Ett standardvärde för inställningsnyckeln.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Kort dokumentation för inställningsnyckeln.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
</entry>
</row>
</tbody>
</tgroup>
</informaltable>
<para>Följande tabell ger exempel på en inställningsnyckel, en schemanyckel, och ett schemaobjekt:</para>
<informaltable frame="topbot">
<tgroup cols="2" colsep="0" rowsep="0">
<colspec colname="colspec0" colwidth="24.31*"/>
<colspec colname="colspec1" colwidth="75.69*"/>
<thead>
<row rowsep="1">
<entry>
<para>Post</para>
</entry>
<entry>
<para>Exempel</para>
</entry>
</row>
</thead>
<tbody>
<row>
<entry colname="colspec0" valign="top">
<para>Inställningsnyckel</para>
</entry>
<entry colname="colspec1" valign="top">
<para>
<systemitem>/desktop/gnome/interface/font_name</systemitem>
</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry colname="colspec0" valign="top">
<para>Schemanyckel</para>
</entry>
<entry colname="colspec1" valign="top">
<para>
<systemitem>/schemas/desktop/gnome/interface/font_name</systemitem>
</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>Schemaobjekt</para>
</entry>
<entry valign="top">
<programlisting><![CDATA[<schema>
<applyto>/desktop/gnome/interface/font_name</applyto>
<key>/schemas/desktop/gnome/interface/font_name</key>
<owner>gnome</owner>
<type>string</type>
<default>Sans 10</default>
<locale name="C">
<short>Default font</short>
<long>Name of the default font used by gtk+.</long>
</locale>
</schema>]]></programlisting>
</entry>
</row>
</tbody>
</tgroup>
</informaltable>
<para>Du kan associera en schemanyckel med en inställningsnyckel. Till exempel inkluderar följande nyckel <systemitem>/desktop/gnome/interface/font_name</systemitem> en schemanyckel:</para>
<programlisting><![CDATA[<entry name="font_name" mtime="1034873859"
schema="/schemas/desktop/gnome/interface/font_name"/>]]></programlisting>
<para>När du associerar en schemanyckel med en inställningsnyckel, använder inställningen det föreslagna värdet som anges i schemaobjektet för schemanyckeln. Det föreslagna värdet finns i elementet <sgmltag><default></sgmltag> i schemaobjektet. Som standard associeras alla inställningsnycklar i standardkonfigurationskällan med schemanycklar.</para>
<para>Vanligtvis lagras scheman i standardkonfigurationskällan.</para>
</sect2>
<sect2 id="gconf-2">
<title>GConf-schemadefinitionsfiler</title>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>schemadefinitionsfiler</secondary>
<tertiary>introduktion</tertiary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>scheman</primary>
<secondary>schemadefinitionsfiler</secondary>
<tertiary>introduktion</tertiary>
</indexterm>
<para>Scheman genereras från <firstterm>schemadefinitionsfiler</firstterm>. En schemadefinitionsfil definierar egenskaperna för alla nycklar i ett specifik program. Schemadefinitionfiler har filändelsen <filename>.schemas</filename>.</para>
<para>Schemadefinitionsfilerna är inkluderade i katalogen <filename>/etc/gconf/schemas</filename>. Du kan använda schemadefinitionsfilerna för att skapa en ny konfigurationskälla.</para>
<para>Vissa schemadefinitionsfiler motsvarar en del av GNOME-skrivbordets användargränssnitt. Till exempel motsvarar <filename>system_http_proxy.schemas</filename> inställningsverktyget <application>Nätverksproxyserver</application>. Andra schemadefinitionsfiler innehåller inställningsnycklar som inte finns i GNOME-skrivbordets användargränssnitt. Till exempel finns inte nyckeln <systemitem>/apps/panel/global/tooltips_enabled</systemitem> i användargränssnittet.</para>
<para>Vissa delar av GNOME-skrivbordets användargränssnitt innehåller inställningar som representerar inställningsnycklar från fler än en schemadefinitionsfil. Till exempel innehåller inställningsverktyget <application>Tangentbordsgenvägar</application> inställningar som representerar nycklar från filerna <filename>panel-global-config.schemas</filename> och <filename>metacity.schemas</filename>.</para>
</sect2>
</sect1>
<sect1 id="gconf-25">
<title>GConf-demon</title>
<indexterm>
<primary>gconfd</primary>
<see>GConf-demon</see>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>demon</secondary>
</indexterm>
<para><application>GConf</application>-demonen kallas för <command>gconfd-2</command>. <application>GConf</application>-demonen notifierar program när ett inställningsvärde ändras. Till exempel kanske du väljer att endast visa ikoner i verktygsrader i inställningverktyget <application>Menyer och verktygsrader</application>. När du väljer det här alternativet i inställningsverktyget, kommer verktygsraderna för alla öppna program att uppdateras omedelbart. <application>GConf</application>-demonen kan operera lokalt eller över ett nätverk.</para>
<para>En instans av <application>GConf</application>-demonen startas för varje användare. <application>GConf</application>-demonen behöver inte hantera komplexa problem såsom autentisering och datasäkerhet. När <application>GConf</application>-demonen startar, läser demonen in <application>GConf</application>-sökvägsfilen. <application>GConf</application>-demonen hanterar all åtkomst mellan program och konfigurationskällorna.</para>
<para>När ett program begär värdet för en inställningsnyckel, söker demonen i konfigurationskällorna som följande sätt:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para>Sök efter värdet för inställningsnyckeln i varje konfigurationskälla, i den ordning som anges i sökvägsfilen. Om värdet hittas, returnera värdet.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Om ett värde inte hittas, sök efter schemanyckeln som motsvarar inställningsnyckeln i varje konfigurationskälla, i den ordning som anges i sökvägsfilen.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Om schemanyckeln hittas, kontrollera värdet för schemanyckeln.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Om värdet för schemanyckeln är ett schemaobjekt, returnera det föreslagna värdet i <sgmltag><default></sgmltag>-elementet för schemaobjektet.</para>
</listitem>
</orderedlist>
<para><application>GConf</application>-demonen mellanlagrar även värden för inställningsnycklar. Alla program använder det här mellanlagret, så program behöver endast komma åt konfigurationskällorna en gång.</para>
<para>Kör följande kommando för att stänga ner <application>GConf</application>-demonen:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --shutdown</userinput></screen>
</sect1>
<sect1 id="gconf-6">
<title>GConf-kommandoradsverktyget</title>
<anchor id="gconf-TBL-7"/>
<indexterm>
<primary>gconftool-2</primary>
<see>GConf-kommandoradsverktyget</see>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>kommandoradsverktyg</secondary>
</indexterm>
<para><application>GConf</application> inkluderar ett kommandoradsverktyg, <command>gconftool-2</command>. Du kan använda kommandot <command>gconftool-2</command> för att genomföra följande åtgärder:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Ställa in värden för nycklar.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Visa värden för nycklar.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Installera scheman från schemadefinitionsfiler när du installerar ett program.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>Använd till exempel följande kommando för att visa värden för alla nycklar i katalogen <systemitem>/desktop/gnome</systemitem> och dess underkataloger.</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --recursive-list /desktop/gnome</userinput></screen>
<para>Härnedan listas några av de flaggor som du kan använda med kommandot <command>gconftool-2</command>. För detaljerade kommandoradsflaggor, se <ulink url="man:gconftool-2(1)">man:gconftool-2(1)</ulink>.</para>
<variablelist>
<title>Kommandoradsflaggor för gconftool-2</title>
<varlistentry>
<term>
<option>--all-dirs</option>
</term>
<listitem>
<para>Listar alla underkataloger i en katalog som du anger.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>
<option>--all-entries</option>
</term>
<listitem>
<para>Visar värden för alla nycklar i en katalog som du anger.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>
<option>--config-source=<replaceable>konfigurationskälla</replaceable></option>
</term>
<listitem>
<para>Använd den här flaggan med flaggan <option>--direct</option> för att ange en konfigurationskälla att använda. Om du inte anger en konfigurationskälla med den här flaggan, kör kommandot på alla konfigurationskällor i sökvägsfilen.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>
<option>--direct</option>
</term>
<listitem>
<para>Använd den här flaggan med flaggan <option>--config-source</option> för att komma åt en konfigurationskälla direkt. När du använder den här flaggan, går <application>GConf</application> förbi servern. Se till att <application>GConf</application>-demonen, <command>gconfd-2</command>, inte är igång innan du använder den här flaggan.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>
<option>--dump</option>
</term>
<listitem>
<para>Genererar en lista som innehåller alla inställningsnycklar i en <application>GConf</application>-förrådskatalog som du anger. Listan innehåller XML-beskrivningar för alla nycklarna. Listan finns i ett <sgmltag><gconfentryfile></sgmltag>-element.</para>
<para>Till exempel kan du omdirigera utdata från den här flaggan för att generera en fil som listar alla nycklar som relaterar till din panelkonfiguration. Du kan använda flaggan <option>--load</option> med den här filen.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>
<option>--get</option>
</term>
<listitem>
<para>Visar värdet för en inställningsnyckel som du anger. Visar även värden för elementen i schemaobjektet för en schemanyckel som du anger.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>
<option>--help</option>
</term>
<listitem>
<para>Visar ett hjälpmeddelande för kommandot <command>gconftool-2</command>, och de flaggor som du kan använda med kommandot <command>gconftool-2</command>.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>
<option>--load=<replaceable>filnamn</replaceable></option>
</term>
<listitem>
<para>Använd den här flaggan för att ställa in värden för inställningsnycklar i aktuell katalog i en konfigurationskälla till värden i den fil som du anger. Filen du anger måste innehålla XML-beskrivningar av nycklarna, i ett <literal><gconfentryfile></literal>-element.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>
<option>--long-desc=<replaceable>beskrivning</replaceable></option>
</term>
<listitem>
<para>Använd den här flaggan med flaggan <option>--set-schema</option> för att ange en lång beskrivning för en schemanyckel.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>
<option>--makefile-install-rule</option>
</term>
<listitem>
<para>Installerar schemadefinitionsfiler för program.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>
<option>--owner=<replaceable>ägare</replaceable></option>
</term>
<listitem>
<para>Använd den här flaggan med flaggan <option>--set-schema</option> för att ange en ägare för en schemanyckel.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>
<option>--recursive-list</option>
</term>
<listitem>
<para>Visar värden för alla inställningsnycklar i alla underkataloger i en katalog som du anger.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>
<option>--recursive-unset</option>
</term>
<listitem>
<para>Återställer värden för alla inställningsnycklar, i alla underkataloger i en katalog, från användarinställningen till inställningen i standardkonfigurationskällan.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>
<option>--set</option>
</term>
<listitem>
<para>Ställer in värde för en inställningsnyckel, och skriver värdet till användarkonfigurationskällan. Använd flaggan <option>--type</option> med flaggan <option>--set</option> för att ange datatypen för värdet som du vill ställa in. Till exempel ställer följande kommando in värdet för nyckeln <systemitem>/apps/gnome-terminal/profiles/Default/background_color</systemitem> i användarkonfigurationkällan:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 \
--set "/apps/gnome-terminal/profiles/Default/background_color" \
--type string "#000000"</userinput></screen>
<para>Du kan även använda flaggan <option>--direct</option> och flaggan <option>--config-source</option> tillsammans med flaggan <option>--set</option> för att skriva ett värde till en annan konfigurationskälla.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>
<option>--set-schema</option>
</term>
<listitem>
<para>Ställer in värden för ett attribut i en schemanyckeln, och skriver värdet till standardkonfigurationskällan.</para>
<para>Använd följande flaggor med flaggan <option>--set-schema</option> för att ange attributet som du vill uppdatera:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>
<option>--type</option>
</para>
</listitem>
<listitem>
<para>
<option>--short-desc</option>
</para>
</listitem>
<listitem>
<para>
<option>--long-desc</option>
</para>
</listitem>
<listitem>
<para>
<option>--owner</option>
</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>Till exempel ställer följande kommando in en kort beskrivning i schemanyckeln för nyckeln <systemitem>/apps/gnome-terminal/profiles/Default/background_color</systemitem>:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 \
--set-schema "/schemas/apps/gnome-terminal/profiles/Default/background_color" \
--short-desc "Standardbakgrundsfärg för terminal"</userinput></screen>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>
<option>--short-desc=<replaceable>beskrivning</replaceable></option>
</term>
<listitem>
<para>Använd den här flaggan med flaggan <option>--set-schema</option> för att ange en kort beskrivning för en schemanyckel.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>
<option>--shutdown</option>
</term>
<listitem>
<para>Stänger ner <application>GConf</application>-demonen.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>
<option>--type=<replaceable>datatyp</replaceable></option>
</term>
<listitem>
<para>Använd den här flaggan för att ange datatypen när du ställer in ett värde för en inställningsnyckel. Du kan även använda den här flaggan när du ställer in värdet för ett attribut i en schemanyckel. Följande är en lista över giltiga datatyper:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>
<type>bool</type>
</para>
</listitem>
<listitem>
<para>
<type>float</type>
</para>
</listitem>
<listitem>
<para>
<type>int</type>
</para>
</listitem>
<listitem>
<para>
<type>list</type>
</para>
</listitem>
<listitem>
<para>
<type>pair</type>
</para>
</listitem>
<listitem>
<para>
<type>string</type>
</para>
</listitem>
</itemizedlist>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>
<option>--unset</option>
</term>
<listitem>
<para>Återställer värdet för en inställningsnyckel från användarinställningen till inställningen i standardkonfigurationskällan.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>
<option>--usage</option>
</term>
<listitem>
<para>Visar ett kort hjälpmeddelande om kommandot <command>gconftool-2</command>, och flaggorna som du kan använda med kommandot <command>gconftool-2</command>.</para>
</listitem>
</varlistentry>
</variablelist>
</sect1>
<sect1 id="gconf-7">
<title>Ställ in inställningsvärden</title>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>inställningsvärden, ställa in</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>inställningsvärden</primary>
<secondary>ställa in med GConf</secondary>
</indexterm>
<para>Du kan ställa in ett obligatoriskt värde eller ett standardvärde för en inställningsnyckel. Innan du ändrar obligatoriska inställningsvärden eller värden för standardinställningar för användare, måste du se till att <application>GConf</application>-demonen inte är igång för någon användare. Se till att alla användare är utloggade innan du ändrar inställningsvärden för användare.</para>
<para>För att ställa in ett obligatoriskt värde eller ett standardvärde för en inställningsnyckel, använd kommandot <command>gconftool-2</command> på det här sättet:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --direct \
--config-source <replaceable>konfigurationskälla</replaceable> \
--type <replaceable>datatyp</replaceable> \
--set <replaceable>inställningsnyckel</replaceable> <replaceable>värde</replaceable></userinput></screen>
<para>Kör till exempel följande kommando för att ställa in <literal>wwwproxy.xyz.se</literal> som den obligatoriska HTTP-proxyvärden:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --direct \
--config-source xml:readwrite:/etc/gconf/gconf.xml.mandatory \
--type string \
--set /system/http_proxy/host wwwproxy.xyz.com</userinput></screen>
<para>Användaren kan inte åsidosätta det här inställningsvärdet.</para>
<para>Du kan även använda kommandot <command>gconftool-2</command> för att ställa in standardvärden. Kör till exempel följande kommando för att ställa in standardvärdet för arbetsytor till fem:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --direct \
--config-source xml:readwrite:/etc/gconf/gconf.xml.defaults \
--type int \
--set /apps/metacity/general/num_workspaces 5</userinput></screen>
<para>Användaren kan åsidosätta det här inställningsvärdet.</para>
<caution>
<para>Innan du kan ändra obligarotiska inställningsvärden eller värden för standardinställningar för användare, måste du se till att alla användare är utloggade.</para>
</caution>
</sect1>
<sect1 id="gconf-8">
<title>Ställa in allmänna inställningar</title>
<para>Följande avsnitt beskriver hur man tilldelar obligatoriska eller standardvärden till allmänna inställningar.</para>
<sect2 id="gconf-10">
<title>Ställ in HTTP-proxyinställningar</title>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>HTTP-proxy, ställa in</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>HTTP-proxy</primary>
<secondary>ställa in med GConf</secondary>
</indexterm>
<para>För att ställa in HTTP-proxyinställningar, ändrar du värden för inställningsnycklarna i platsen <systemitem>/system/http_proxy/</systemitem>. Kör till exempel följande kommando för att ställa in ett obligatoriskt värde för HTTP-proxyvärden:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --direct \
--config-source xml:readwrite:/etc/gconf/gconf.xml.mandatory \
--type string \
--set /system/http_proxy/host <replaceable>proxynamn</replaceable></userinput></screen>
<para>Kör följande kommando för att ställa in ett standardvärde för HTTP-proxyvärden:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --direct \
--config-source xml:readwrite:/etc/gconf/gconf.xml.defaults \
--type string \
--set /system/http_proxy/host <replaceable>proxynamn</replaceable></userinput></screen>
<para>Du kan även ställa in andra inställningar relaterade till HTTP-proxy. För information om de andra HTTP-proxyinställningarna, se schemadefinitionsfilen <filename>system_http_proxy.schemas</filename>.</para>
</sect2>
<sect2 id="gconf-11">
<title>Ställ in inställningar för utskriftshanteraren</title>
<para>För att ställa in inställningar för utskriftshanteraren, ändrar du värden för inställningsnycklarna i platsen <systemitem>/apps/gnome-print-manager</systemitem>. Om du till exempel inte vill att användare ska se utskriftsjobb för andra användare, ställ in ett obligatoriskt värde på det här sättet:</para>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>utskriftshanterare, ställ in</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>utskriftshanterare</primary>
<secondary>ställa in med GConf</secondary>
</indexterm>
<screen><userinput>gconftool-2 --direct \
--config-source xml:readwrite:/etc/gconf/gconf.xml.mandatory \
--type bool \
--set /apps/gnome-print-manager/show_all_jobs false</userinput></screen>
<para>Kör följande kommando för att ställa in ett standardvärde för den här inställningen:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --direct \
--config-source xml:readwrite:/etc/gconf/gconf.xml.defaults \
--type bool \
--set /apps/gnome-print-manager/show_all_jobs false</userinput></screen>
<para>Du kan även ställa in andra inställningar för utskriftshanteraren. För information om andra inställningar för utskriftshanteraren, se schemadefinitionsfilen <filename>gnome-print-manager.schemas</filename>.</para>
<!--gnome-print-manager isn't in Mercury. Is there a replacement?-->
</sect2>
<sect2 id="gconf-12">
<title>Ställ in antalet arbetsytor</title>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>antal arbetsytor, inställning</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>arbetsytor</primary>
<secondary>ställ in antalet med GConf</secondary>
</indexterm>
<para>För att ställa in ett obligatoriskt antal arbetsytor, använd följande kommando:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --direct \
--config-source xml:readwrite:/etc/gconf/gconf.xml.mandatory \
--type int \
--set /apps/metacity/general/num_workspaces <replaceable>heltal</replaceable></userinput></screen>
<para>För att ställa in ett standardantal arbetsytor, använd följande kommando:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --direct \
--config-source xml:readwrite:/etc/gconf/gconf.xml.defaults \
--type int \
--set /apps/metacity/general/num_workspaces <replaceable>heltal</replaceable></userinput></screen>
<para>Du kan även ställa in andra inställningar för fönsterhanteraren. För information om andra inställningar för fönsterhanteraren, se schemadefinitionsfilen <filename>metacity.schemas</filename>.</para>
</sect2>
<sect2 id="gconf-16">
<title>Ställ in inställningar för tangentbordshjälpmedel</title>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>tangentbordshjälpmedel, ställa in</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>tangentbord</primary>
<secondary>ställa in hjälpmedelsinställningar med GConf</secondary>
</indexterm>
<para>För att ställa in inställningar för tangentbordshjälpmedel ändrar du värden för inställningsnycklarna i platsen <systemitem>/desktop/gnome/accessibility/keyboard</systemitem>. Kör till exempel följande kommando om du vill ställa in ett obligatoriskt värde så att tangentbordets hjälpmedelsfunktioner aktiveras:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --direct \
--config-source xml:readwrite:/etc/gconf/gconf.xml.mandatory \
--type bool \
--set /desktop/gnome/accessibility/keyboard/enable true</userinput></screen>
<para>Kör följande kommando för att ställa in ett standardvärde för den här inställningen:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --direct \
--config-source xml:readwrite:/etc/gconf/gconf.xml.defaults \
--type bool \
--set /desktop/gnome/accessibility/keyboard/enable false</userinput></screen>
<para>Du kan även ställa in andra inställningar för tangentbordshjälpmedel. För information om de andra inställningarna för tangentbordshjälpmedel, se schemadefinitionsfilen <filename>desktop_gnome_accessibility_keyboard.schemas</filename>.</para>
</sect2>
<sect2 id="gconf-18">
<title>Ställ in inställningar för tangentbordsgenvägar</title>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>tangentbordsgenvägar, ställa in</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>tangentbord</primary>
<secondary>ställa in genvägsinställningar med GConf</secondary>
</indexterm>
<para>För att ställa in inställningar för tangentbordsgenvägar ändrar du värden för inställningarnycklarna i platsen <systemitem>/apps/metacity/global_keybindings</systemitem>. Till exempel vill du kanske att användare endast använder tangentbordsgenvägen <keycombo><keycap>Alt</keycap><keycap>F3</keycap></keycombo> för att öppna dialogrutan <guilabel>Kör program</guilabel>. Kör följande kommando för att ställa in det här obligatoriska värdet:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --direct \
--config-source xml:readwrite:/etc/gconf/gconf.xml.mandatory \
--type string \
--set /apps/metacity/global_keybindings/panel_run_dialog '<Alt>F3'</userinput></screen>
<para>Du kan även ställa in andra inställningar för tangentbordsgenvägar. För information om andra inställningar för tangentbordsgenvägar, se schemadefinitionsfilen <filename>metacity.schemas</filename>.</para>
</sect2>
<sect2 id="gconf-14">
<title>Ställ in inställningar för panel och panelobjekt</title>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>panelobjektsinställningar, ställa in</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>panelinställningar, ställ in individuellt</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>paneler</primary>
<secondary>inställningar, individuellt, ställ in med GConf</secondary>
</indexterm>
<para>Filen <filename>panel-default-setup.entries</filename> anger följande detaljer för panelerna på GNOME-skrivbordet:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Antal paneler.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Typer av paneler.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Egenskaper för panelerna.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Innehållet i panelerna.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>Konfigurationen av individella paneler och av panelobjekt är en komplex uppgift. För att konfigurera individuella paneler och panelobjekt måste du först förstå strukturen för filen <filename>panel-default-setup.entries</filename>. För mer information om filen <filename>panel-default-setup.entries</filename>, se nästa avsnitt.</para>
<para>För att ställa in inställningar för individuella paneler och panelobjekt måste du ställa in värden för många inställningar i en konfigurationskälla. Det enklaste sättet att ställa in värden för panelinställningarna är att använda kommandot <command>gconftool-2</command> med flaggorna <option>--dump</option> och <option>--load</option>. För mer information om hur man ställer in inställningar för paneler och objekt på paneler, se <xref linkend="gconf-3"/>.</para>
<sect3 id="gconf-23">
<title>Ange individuella paneler och panelobjekt</title>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>schemadefinitionsfiler</secondary>
<tertiary>panel och panelobjekt</tertiary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>scheman</primary>
<secondary>schemadefinitionsfiler</secondary>
<tertiary>panel och panelobjekt</tertiary>
</indexterm>
<para>Filen <filename>panel-default-setup.entries</filename> innehåller avsnitt som anger paneler och panelinnehåll. Filen <filename>panel-default-setup.entries</filename> anger värden för schemanycklar. Filen <filename>panel-default-setup.entries</filename> finns i katalogen <filename>/etc/gconf/schemas</filename>.</para>
<para>Filen <filename>panel-default-setup.entries</filename> är struktuerad på följande sätt:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para>Nycklar som anger den allmänna strukturen för paneler, panelprogram och andra panelobjekt på GNOME-skrivbordet. Följande nycklar anger antalet paneler, panelobjekt och panelprogram som visas på GNOME-skrivbordet:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>
<systemitem>/apps/panel/default_setup/general/toplevel_id_list</systemitem>
</para>
</listitem>
<listitem>
<para>
<systemitem>/apps/panel/default_setup/general/object_id_list</systemitem>
</para>
</listitem>
<listitem>
<para>
<systemitem>/apps/panel/default_setup/general/applet_id_list</systemitem>
</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>Nycklarna tilldelar även identifierare till varje panel, panelobjekt och panelprogram. Till exempel anger följande exempel från <filename>panel-default-setup.entries</filename> att en panel visas på GNOME-skrivbordet:</para>
<programlisting><![CDATA[<entry>
<key>toplevel_id_list</key>
<schema_key>/schemas/apps/panel/general/toplevel_id_list</schema_key>
<value>
<list type="string">
<value>
<string>bottom_panel</string>
</value>
</list>
</value>
</entry>]]></programlisting>
<para>I filen <filename>panel-default-setup.entries</filename>, identifierar identifieraren <systemitem>bottom_panel</systemitem> den nedre kantpanelen.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Nycklar som anger egenskaper för panelerna. Panelegenskapsnycklar är strukturerade på följande sätt:</para>
<programlisting>/apps/panel/default_setup/toplevels/<replaceable>panelnamn</replaceable>/<replaceable>panelegenskapsnyckel</replaceable></programlisting>
<para>Till exempel anger nyckeln <systemitem>/apps/panel/default_setup/toplevels/bottom_panel/size</systemitem> storleken på den nedre panelen.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Nycklar som anger panelobjekten, panelobjektegenskaper och panelerna i vilka objekten finns. Till exempel anger följande exempel från <filename>panel-default-setup.entries</filename> ett <guimenu>Huvudmeny</guimenu>-objekt på vänster sida av nedre panelen:</para>
<programlisting><![CDATA[<entrylist base="/apps/panel/default_setup/objects/main_menu">
<entry>
<key>object_type</key>
<schema_key>/schemas/apps/panel/objects/object_type</schema_key>
<value>
<string>menu-object</string>
</value>
</entry>
<entry>
<key>toplevel_id</key>
<schema_key>/schemas/apps/panel/objects/toplevel_id</schema_key>
<value>
<string>bottom_panel</string>
</value>
</entry>
<entry>
<key>position</key>
<schema_key>/schemas/apps/panel/objects/position</schema_key>
<value>
<int>0</int>
</value>
</entry>
<!-- Possibly more entry elements -->
</entrylist>]]></programlisting>
</listitem>
<listitem>
<para>Nycklar som anger panelprogrammen, inställningar för panelprogram och panelerna i vilka panelprogrammen finns. Till exempel anger följande exempel från <filename>panel-default-setup.entries</filename> panelprogrammet <application>Fönsterlista</application>, i nedre panelen:</para>
<programlisting><![CDATA[<entrylist base="/apps/panel/default_setup/applets/window_list">
<entry>
<key>object_type</key>
<schema_key>/schemas/apps/panel/objects/object_type</schema_key>
<value>
<string>bonobo-applet</string>
</value>
</entry>
<entry>
<key>toplevel_id</key>
<schema_key>/schemas/apps/panel/objects/toplevel_id</schema_key>
<value>
<string>bottom_panel</string>
</value>
</entry>
<entry>
<key>position</key>
<schema_key>/schemas/apps/panel/objects/position</schema_key>
<value>
<int>2</int>
</value>
</entry>
<!-- Possibly more entry elements -->
<entry>
<key>bonobo_iid</key>
<schema_key>/schemas/apps/panel/objects/bonobo_iid_type</schema_key>
<value>
<string>OAFIID:GNOME_WindowListApplet</string>
</value>
</entry>
</entrylist>]]></programlisting>
<para>OAFIID är en unik identifierare för ett panelprogram. För att hitta OAFIID för ett specifikt panelprogram, se filen <filename>.server</filename> för panelprogrammet i katalogen <filename>/usr/lib/bonobo/servers</filename>. Till exempel visar följande utdrag från <filename>GNOME_Wncklet_Factory.server</filename> OAFIID för panelprogrammet <application>Fönsterlista</application>:</para>
<programlisting><![CDATA[<oaf_server iid="OAFIID:GNOME_WindowListApplet"
type="factory" location="OAFIID:GNOME_Wncklet_Factory">]]></programlisting>
</listitem>
</orderedlist>
</sect3>
<sect3 id="gconf-3">
<title>Ställ in inställningar för individuella paneler och panelobjekt</title>
<para>Genomför följande steg för att ställa in inställningar för en panel och objekten på en panel:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para>Logga in i en GNOME-session och konfigurera panelerna som du önskar.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Använd flaggan <option>--dump</option> med kommandoradsverktyget <command>gconftool-2</command> för att generera en fil som innehåller en XML-beskrivning av din panelkonfiguration. Flaggan <option>--dump</option> genererar en lista som innehåller alla inställningsnycklar i en <application>GConf</application>-förrådskatalog som du anger.</para>
<para>Till exempel skapar följande kommando en XML-beskrivning av standardpanelkonfigurationen i en fil som heter <filename>min-panelkonfiguration.entries</filename>:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --dump /apps/panel > min-panelkonfiguration.entries</userinput></screen>
</listitem>
<listitem>
<para>Öppna filen <filename>min-panelkonfiguration.entries</filename> i en textredigerare och ändra filen som du önskar.</para>
<para>Du kanske till exempel vill ändra platsen för skrivbordsobjektfilerna. Följande är ett utdrag från en fil som genererats med flaggan <option>--dump</option>:</para>
<programlisting><![CDATA[<entry>
<key>objects/object_16/launcher_location</key>
<schema_key>/schemas/apps/panel/objects/launcher_location</schema_key>
<value>
<string>hadjaha-00adce02f7.desktop</string>
</value>
</entry>]]></programlisting>
<para>I exemplet ovan, du kanske vill ändra referensen till <filename>hadjaha-00adce02f7.desktop</filename> till en annan skrivbordsobjektfil som finns tillgänglig globalt.</para>
<para>När du genererar en panelkonfiguration med flaggan <option>--dump</option>, är positionerna för panelobjekten absoluta positioner. Du kanske vill ändra positionera för panelobjekt från absoluta positioner till relativa positioner. Objektet längst åt vänster på en panel har ett <systemitem>position</systemitem>s-värde på <literal>0</literal>. Nästa objekt har ett <systemitem>position</systemitem>s-värde på <literal>1</literal>, och så vidare. Om du vill att objektpositioner ska vara relativa till högra sidan av panelen, ställ in värdet för nyckeln <systemitem>right_stick</systemitem> till <literal>true</literal>.</para>
<!--Give full key name for position.-->
</listitem>
<listitem>
<para>Använda flaggan <option>--load</option> med kommandoradsverktyget <command>gconftool-2</command> för att ställa in värden för standardkonfigurationskällan till värden i filen <filename>min-panelkonfiguration.entries</filename>. Till exempel ställer följande kommando in värden för nycklarna i standardkonfigurationskällan till värden för motsvarande nycklar i <filename>my-panel-setup.entries</filename>:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --direct \
--config-source xml:readwrite:/etc/gconf/gconf.xml.defaults \
--load min-panelkonfiguration.entries</userinput></screen>
</listitem>
</orderedlist>
</sect3>
</sect2>
</sect1>
<sect1 id="gconf-9">
<title>Ställ in inställningar för utseende och beteende</title>
<para>Följande avsnitt beskriver hur man tilldelar obligatoriska eller standardvärden till inställningar för utseende och beteende.</para>
<sect2 id="gconf-19">
<title>Ställ in typsnittsinställningar</title>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>typsnitt, inställning</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>typsnitt</primary>
<secondary>ställa in med GConf</secondary>
</indexterm>
<para>För att ställa in typsnittsinställningar ändrar du värden för två inställningsnycklar. Följande tabell visar nycklarna som ska ändras, och den del av användargränssnittet som nycklarna motsvarar:</para>
<informaltable frame="topbot">
<tgroup cols="2" colsep="0" rowsep="0">
<colspec colwidth="50*"/>
<colspec colwidth="50*"/>
<thead>
<row rowsep="1">
<entry>
<para>GConf-plats</para>
</entry>
<entry>
<para>Användargränssnittskomponent</para>
</entry>
</row>
</thead>
<tbody>
<row>
<entry valign="top">
<para>/desktop/gnome/interface/font_name</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Inställningsverktyget <application>Typsnitt</application>, alternativet <guilabel>Programtypsnitt</guilabel></para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>/apps/nautilus/preferences/desktop_font</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Inställningsverktyget <application>Typsnitt</application>, alternativet <guilabel>Skrivbordstypsnitt</guilabel></para>
</entry>
</row>
</tbody>
</tgroup>
</informaltable>
<para>Kör till exempel följande kommando för att ställa in <literal>Sans 12</literal> som obligatoriskt programtypsnitt:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --direct \
--config-source xml:readwrite:/etc/gconf/gconf.xml.mandatory \
--type string \
--set /desktop/gnome/interface/font_name "Sans 12"</userinput></screen>
<para><indexterm><primary>desktop</primary><secondary>typsnittsinställningar, inställning med GConf</secondary></indexterm>Kör följande kommando för att ställa in <literal>palatino 12</literal> som standardtypsnitt för skrivbordsobjekt:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --direct \
--config-source xml:readwrite:/etc/gconf/gconf.xml.defaults \
--type string \
--set /apps/nautilus/preferences/desktop_font "palatino 12"</userinput></screen>
</sect2>
<sect2 id="gconf-20">
<title>Ställ in bakgrundsinställningar</title>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>bakgrund, ställ in</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>bakgrund</primary>
<secondary>inställningar, ställ in med GConf</secondary>
</indexterm>
<para>För att ställa in inställningar för skrivbordsbakgrunden ändrar du värden för inställningsnycklar i platsen <systemitem>/desktop/gnome/background</systemitem>. Kör till exempel följande kommando för att ställa in en obligatorisk bakgrundsbild:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --direct \
--config-source xml:readwrite:/etc/gconf/gconf.xml.mandatory \
--type string \
--set /desktop/gnome/background/picture_filename <replaceable>filnamn.png</replaceable></userinput></screen>
<para>Kör följande kommando för att ställa in ett standardvärde för den här inställningen:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --direct \
--config-source xml:readwrite:/etc/gconf/gconf.xml.defaults \
--type string \
--set /desktop/gnome/background/picture_filename <replaceable>filnamn.png</replaceable></userinput></screen>
<para>Du kan även ställa in andra bakgrundsinställningar. För information om andra bakgrundsinställningar, se schemadefinitionsfilen <filename>desktop_gnome_background.schemas</filename>.</para>
</sect2>
<sect2 id="gconf-21">
<title>Ställ in startbildsinställningar</title>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>startbild, ställa in</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>startbild</primary>
<secondary>bild, ställ in med GConf</secondary>
</indexterm>
<para>För att ställa in inställningar för startbild ändrar du värden för inställningsnycklar i platsen <systemitem>/apps/gnome-session/options/</systemitem>. Ställ till exempel in följande obligatoriska värde om du inte vill att användare ska se någon startbild:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --direct \
--config-source xml:readwrite:/etc/gconf/gconf.xml.mandatory \
--type bool \
--set /apps/gnome-session/options/show_splash_screen false</userinput></screen>
<para>Kör följande kommando för att ställa in ett standardvärde för den här inställningen:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --direct \
--config-source xml:readwrite:/etc/gconf/gconf.xml.defaults \
--type bool \
--set /apps/gnome-session/options/show_splash_screen false</userinput></screen>
<para>Du kan även ställa in andra inställningar för startbild. För information om andra inställningar för startbild, se schemadefinitionsfilen <filename>gnome-session.schemas</filename>.</para>
</sect2>
</sect1>
<sect1 id="gconf-28">
<title>Återställa värden för standardinställningar</title>
<indexterm>
<primary>GConf</primary>
<secondary>återställ värden för standardinställningar</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>inställningsvärden</primary>
<secondary>återställ till standard med GConf</secondary>
</indexterm>
<para>Kör följande kommando för att återställa värden för standardinställningar för en användare:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 --direct \
--config-source <replaceable>användarkonfigurationskälla</replaceable> \
--recursive-unset</userinput></screen>
<para>Ersätt <replaceable>användarkonfigurationskälla</replaceable> med konfigurationskällan i katalogen <filename>.gconf</filename> i användarens hemkatalog.</para>
<para>Det här kommandot återställer värden för alla inställningsnycklar, i alla underkataloger, från användarinställningarna till inställningarna i standardkonfigurationskällan.</para>
</sect1>
</chapter>
<chapter id="menustructure-0">
<title>Anpassa menyer</title>
<anchor id="menustructure-22"/>
<anchor id="menustructure-TBL-12"/>
<anchor id="menustructure-TBL-17"/>
<highlights>
<para>Informationen i det här kapitlet beskriver hur GNOME-skrivbordet implementerar menyer och hur du kan anpassa menyer.</para>
</highlights>
<sect1 id="menustructure-1">
<title>Introduktion till menyer</title>
<indexterm>
<primary>menyer</primary>
<secondary>introduktion</secondary>
</indexterm>
<para>GNOME-skrivbordet implementerar menyer enligt <ulink url="http://www.freedesktop.org/wiki/Standards/menu-spec">XDG menu specification</ulink>. GNOME låter dig göra följande genom att ha stöd för den här specifikationen:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Enkelt anpassa menyhierarkin. Du kan redigera ett litet antal filer för att anpassa menyhierarkin. Du behöver inte ändra dina program eller flytta filer.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Enkelt installera program. Du behöver inte tillhandahålla information om menyhierarkin till program när du installerar programmen.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Konfigurera menyer så att användare inte kan ändra menyerna.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>Menyer på GNOME-skrivbordet använder följande komponenter:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Menydefinitionsfiler</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Skrivbordsobjektfiler</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Katalogobjektfiler</para>
</listitem>
</itemizedlist>
</sect1>
<sect1 id="menustructure-13">
<title>Menydefinitionsfiler</title>
<indexterm>
<primary>menydefinitionsfiler</primary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>.menu-filer</primary>
<see>menydefinitionsfiler</see>
</indexterm>
<para>Menyfiler definierar hierarkin för menyer som används i GNOME-menyraden. Genom att ändra dessa filer kan du anpassa menyer för alla användare, eller för endast en användare beroende på platsen för <filename>applications.menu</filename>-filen som du ändrar.</para>
<para>Menyfiler måste finnas i <filename>$XDG_CONFIG_DIRS/menus/applications.menu</filename>. Om <envar>$XDG_CONFIG_DIRS</envar><footnote>
<para>$XDG_CONFIG_DIRS är miljövariabeln som definierats i <ulink url="http://www.freedesktop.org/Standards/basedir-spec">XDG-baskatalogspecifikationen</ulink>.</para>
</footnote> inte är inställd, kommer standardsökvägen <filename>/etc/xdg</filename> att användas. Det betyder även att en användarspecifik version kan hittas i <filename>$XDG_CONFIG_HOME/menus/applications.menu</filename> vilken söks igenom först. Om <envar>$XDG_CONFIG_HOME</envar> inte är inställd, kommer standardsökvägen <filename>~/.config</filename> att användas. Kataloger som listas först i <envar>$XDG_CONFIG_DIRS</envar> kommer att användas först när det finns flera <filename>applications.menu</filename>-filer. Första filen som hittas kommer att användas och efterföljande filer kommer att ignoreras.</para>
<para>Om du är osäker på ordningen i vilken sökvägar genomsöks, kommer här en enkel lista för att hitta platsen för <filename>applications.menu</filename>:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para>Sök igenom varje katalog i <envar>$XDG_CONFIG_HOME</envar> för att hitta <filename>menus/applications.menu</filename>. Om <envar>$XDG_CONFIG_HOME</envar> inte är inställd, kommer standardvärdet att vara katalogen <filename>~/.config/</filename>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Sök igenom varje katalog i <envar>$XDG_CONFIG_DIRS</envar> för att hitta <filename>menus/applications.menu</filename>. Om <filename>$XDG_CONFIG_DIRS</filename> inte är inställd, kommer standardvärdet att vara katalogen <filename>/etc/xdg/</filename>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Använd den första <filename>applications.menu</filename>-filen som hittas.</para>
</listitem>
</orderedlist>
<para>Du kan se ett exempel på en <filename>.menu</filename>-fil i <xref linkend="example-menu"/>. I det här exemplet, heter toppnivåmenyn <literal>Applications</literal>, vilket anges med elementet <literal><Name></literal>. Menyn <literal>Applications</literal> innehåller en enda undermeny, men flera undermenyer är tillåtna. Varje undermeny kan även ha ett <literal><Include></literal>-element. Syftet med <literal><Include></literal>-element är att verkställa ett filter på uppsättningen av tillgängliga skrivbordsobjekt med matchande regler.</para>
<para>Till exempel är elementet <literal><Category></literal> en grundläggande matchande regel som väljer ett <link linkend="menustructure-desktopentry"><emphasis>skrivbordsobjekt</emphasis></link> endast om nyckeln <link linkend="category-key"><literal>Categories</literal></link> innehåller information om elementet <literal><Category></literal>. I exemplet kommer menyn <literal>Tillbehör</literal> att inkludera ett <emphasis>skrivbordsobjekt</emphasis> endast om det innehåller <quote>Verktyg</quote> men inte <quote>System</quote> i Categories-nycklarna. För mer information om Categories-nycklarna, se <xref linkend="menustructure-desktopentry"/>.</para>
<example id="example-menu">
<title>Exempel på en <filename>.menu</filename>-fil</title>
<para><programlisting><!DOCTYPE Menu PUBLIC "-//freedesktop//DTD Menu 1.0//EN"
"http://www.freedesktop.org/standards/menu-spec/1.0/menu.dtd">
<Menu>
<Name>Applications</Name>
<Directory>Applications.directory</Directory>
<!-- Läs in standardfilplatser för .directory och .desktop -->
<DefaultAppDirs/>
<DefaultDirectoryDirs/>
<!-- Undermenyn Tillbehör -->
<Menu>
<Name>Accessories</Name>
<Directory>Accessories.directory</Directory>
<Include>
<And>
<Category>Utilities</Category>
<Not>
<Category>System</Category>
</Not>
</And>
</Include>
</Menu> <!-- Slut på Tillbehör -->
<!-- möjligen flera undermenyer -->
</Menu> <!-- Slut på Program -->
</programlisting></para>
</example>
<para><xref linkend="menustructure-xmlmenu"/> beskriver några av elementen i <filename>.menu</filename>-filer. För en mer detaljerad beskrivning, se <ulink url="http://www.freedesktop.org/wiki/Standards/menu-spec">XDG menu specification</ulink>.</para>
<table frame="topbot" id="menustructure-xmlmenu">
<title>Filelement för menydefinitioner</title>
<tgroup cols="2" colsep="0" rowsep="0">
<colspec colname="colspec2" colwidth="33.83*"/>
<colspec colname="colspec3" colwidth="80.00*"/>
<thead>
<row rowsep="1">
<entry><para>Element</para></entry>
<entry><para>Beskrivning</para></entry>
</row>
</thead>
<tbody>
<row>
<entry colname="colspec2" valign="top"><para><literal><Menu></literal> </para></entry>
<entry colname="colspec3" valign="top"><para>Rotelementet som kan innehålla nästlade <literal><Menu></literal>-element som definierar undermenyer. Hur dessa element är nästlade bestämmer menystrukturen.</para></entry>
</row>
<row>
<entry colname="colspec2" valign="top"><para><literal><Name></literal> </para></entry>
<entry colname="colspec3" valign="top"><para>Anger namnet på menyn. Varje <literal><Menu></literal>-element måste innehålla ett <literal><Name></literal>-element.</para></entry>
</row>
<row>
<entry colname="colspec2" valign="top"><para><literal><Directory></literal>
</para></entry>
<entry colname="colspec3" valign="top"><para>Anger namnet på katalogobjektfilen som anger namnet, kommentar och ikon för menyn. Om det här elementet inte anges, kommer <literal><Name></literal>-elementet att användas för att visa menynamnet.</para><para>Som standard, söks <filename>.directory</filename>-filer igenom efter i platsen <filename>$XDG_DATA_DIRS/desktop-directories/</filename> enligt <citetitle>XDG-menyspecifikationen.</citetitle></para></entry>
</row>
<row>
<entry colname="colspec2"><literal><DefaultAppDirs></literal></entry>
<entry colname="colspec3">Det här är en instruktion som indikerar att alla tillgängliga skrivbordsobjekt från <filename>$XDG_DATA_DIRS/applications/</filename> ska sökas igenom. Om den här instruktionen inte inkluderas, kommer dessa platser inte att sökas igenom efter skrivbordsobjekt.</entry>
</row>
<row>
<entry colname="colspec2"><literal><DefaultDirectoryDirs></literal></entry>
<entry colname="colspec3">Det här är en instruktion som indikerar att alla tillgängliga katalogobjekt från <filename>$XDG_DATA_DIRS/desktop-directories/</filename> ska sökas igeom. Om den här instruktionen inte inkluderas, kommer dessa platser inte att sökas igenom efter katalogobjekt.</entry>
</row>
<row>
<entry colname="colspec2" valign="top"><para><literal><Include></literal></para></entry>
<entry colname="colspec3">Innehåller en lista över matchande regler efter vilka innehållet för en meny genereras. Kan inkludera de matchande reglerna <literal><Filename></literal>, <literal><Category></literal>, <literal><And></literal>, <literal><Or></literal>, <literal><Not></literal>, eller <literal><All></literal>. Om fler än en regel finns angivna, kommer reglerna att logiskt använda OR så att <emphasis>skrivbordsobjekt</emphasis> som matchar någon regel inkluderas.</entry>
</row>
<row>
<entry colname="colspec2"><literal><Exclude></literal></entry>
<entry colname="colspec3">Motsatsen till <literal><Include></literal> eftersom någon <emphasis>skrivbordsobjekt</emphasis> som matchas i det här elementet undantas från föregående uppsättning av inkluderade element. Av den här anledningen måste det här elementet anges efter <literal><Include></literal>-elementet.</entry>
</row>
<row>
<entry colsep="colspec2"><literal><Filename></literal></entry>
<entry colname="colspec3">En matchande regel som väljer ett <emphasis>skrivbordsobjekt</emphasis> när Desktop File-Id matchar innehåller för <literal><Filename></literal>-elementet.</entry>
</row>
<row>
<entry colname="colspec2"><literal><Category></literal></entry>
<entry colname="colspec3">En matchande regel som väljer ett <emphasis>skrivbordsobjekt</emphasis> när Categories-nyckeln matchar innehållet för <literal><Category></literal>-elementet.</entry>
</row>
<row>
<entry colname="colspec2"><literal><And></literal></entry>
<entry colname="colspec3">En matchande regel som väljer ett <emphasis>skrivbordsobjekt</emphasis> när det väljs av <emphasis>alla</emphasis> nästlade matchande regler i <literal><And></literal>-elementet.</entry>
</row>
<row>
<entry colname="colspec2"><literal><Or></literal></entry>
<entry colname="colspec3">En matchande regel som väljer ett <emphasis>skrivbordsobjekt</emphasis> när det väljs av <emphasis>någon</emphasis> av de nästlade matchande reglerna i <literal><Or></literal>-elementet.</entry>
</row>
<row>
<entry colname="colspec2"><literal><Not></literal></entry>
<entry colname="colspec3">En matchande regel som inte väljer ett <emphasis>skrivbordsobjekt</emphasis> när det väljs av <emphasis>någon</emphasis> av de nästlade matchande reglerna i <literal><Not></literal>-elementet.</entry>
</row>
<row>
<entry colname="colspec2"><literal><All></literal></entry>
<entry colname="colspec3">En matchande regel som väljer alla <emphasis>skrivbordsobjekt</emphasis>.</entry>
</row>
</tbody>
</tgroup>
</table>
</sect1>
<sect1 id="menustructure-desktopentry">
<title>Skrivbordsobjektfiler</title>
<anchor id="menustructure-6"/>
<indexterm>
<primary>skrivbordsobjektfiler</primary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>.desktop-filer</primary>
<see>skrivbordsobjektfiler</see>
</indexterm>
<para>En <firstterm>skrivbordsobjektfil</firstterm> är en datafil som tillhandahåller information om ett objekt i en meny. Skrivbordsobjektfilen anger detaljerna för objektet såsom ett namn, ett kommando att köra, en ikon, och så vidare. Den innehåller även nyckelord som bestämmer platsen för posten i menyhierarkin.</para>
<para>Desktop entry files must reside in the
<filename>$XDG_DATA_DIRS/applications</filename> directory and must have a
<filename>.desktop</filename> file extension. If
<envar>$XDG_DATA_DIRS</envar><footnote>
<para>$XDG_DATA_DIRS är miljövariabeln som definieras i <ulink url="http://www.freedesktop.org/Standards/basedir-spec">XDG base directory specification</ulink>.</para>
</footnote> is not set, then the default path is
<filename>/usr/share</filename> is used. This also implies that user
specific desktop entries may be located at
<filename>$XDG_DATA_HOME/applications</filename> which is
searched first. If <envar>$XDG_DATA_HOME</envar> is not set, then the
default path <filename>~/.local/share</filename> is used. Desktop entries
are collected from all directories in the <envar>$XDG_DATA_DIRS</envar>
environment variable. Directories which appear first in
<envar>$XDG_DATA_DIRS</envar> are given precedence when there are
several <filename>.desktop</filename> files with the same name.</para>
<para>Följande är en exempelfil för ett skrivbordsobjekt:</para>
<programlisting>[Desktop Entry]
Encoding=UTF-8
Name=Calculator
Name[sv]=Miniräknare
...
Comment=Perform calculations
Comment[sv]=Genomför beräkningar
...
Exec=gcalctool
Icon=accessories-calculator
Terminal=false
Type=Application
StartupNotify=true
Categories=GNOME;GTK;Utility;Calculator</programlisting>
<para><xref linkend="menustructure-TBL-7"/> beskriver de mest viktiga nycklarna i skrivbordsobjektfiler. För att få mer information om skrivbordsobjektfiler, se <ulink url="http://www.freedesktop.org/Standards/desktop-entry-spec">XDG Desktop Entry Specification</ulink>.</para>
<table frame="topbot" id="menustructure-TBL-7">
<title>Skrivbordsobjektnycklar</title>
<tgroup cols="2" colsep="0" rowsep="0">
<colspec colname="colspec0" colwidth="25.25*"/>
<colspec colname="colspec1" colwidth="74.75*"/>
<thead>
<row rowsep="1">
<entry><para>Skrivbordsobjektnyckel</para></entry>
<entry><para>Beskrivning</para></entry>
</row>
</thead>
<tbody>
<row>
<entry colname="colspec0" id="category-key" valign="top"><para>
<literal>Categories</literal> </para></entry>
<entry colname="colspec1" valign="top"><para>Anger nyckelorden som beskriver objektet. Nyckelorden är separerade med semikolon (;). För att se en lista över nyckelord för standardkategorier, se skrivbordsmenyspecifikationen på <ulink url="http://www.freedesktop.org/Standards/menu-spec"> http://www.freedesktop.org/Standards/menu-spec</ulink></para><para><link linkend="menustructure-13">Menydefinitionsfiler</link> länkar skrivbordsobjekt till menyer genom att använda matchande regler mot Categories-nycklarna.</para></entry>
</row>
<row>
<entry valign="top"><para> <literal>Comment</literal>
</para></entry>
<entry valign="top"><para>Anger en kort beskrivning av objektet. Kommentaren visas som ett verktygstips när du pekar på objektet i menyn.</para></entry>
</row>
<row>
<entry valign="top"><para> <literal>Encoding</literal>
</para></entry>
<entry valign="top"><para>Anger kodningen för skrivbordsobjektfilen.</para></entry>
</row>
<row>
<entry valign="top"><para> <literal>Exec</literal> </para></entry>
<entry valign="top"><para>Anger ett kommando som ska köras när du väljer objektet från menyn.</para></entry>
</row>
<row>
<entry colname="colspec0" valign="top"><para>
<literal>Icon</literal> </para></entry>
<entry colname="colspec1" valign="top"><para>anger filnamnet på en ikon som representerar objektet. Anger inte sökvägen till filnamnet eller filändelsen.</para></entry>
</row>
<row>
<entry><literal>MimeType</literal></entry>
<entry>Anger MIME-typerna som programmet kan hantera.</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top"><para> <literal>Name</literal> </para></entry>
<entry valign="top"><para>Anger namnet på objektet. Det här namnet visas på objektet i menyn.</para></entry>
</row>
<row>
<entry valign="top"><para> <literal>NoDisplay</literal> </para></entry>
<entry valign="top"><para>Det här alternativet betyder <quote>Det här programmet finns, men visa det inte i menyerna</quote>.</para></entry>
</row>
<row>
<entry colname="colspec0" valign="top"><para>
<literal>Terminal</literal> </para></entry>
<entry colname="colspec1" valign="top"><para>Anger huruvida kommandot i nyckeln <literal>Exec</literal> kör i ett terminalfönster. Om värdet är <literal>true</literal> kommer kommandot att köras i ett terminalfönster.</para><para>Om kommandot inte skapar ett fönster i vilket det kör, måste värdet för den här nyckeln vara <literal>true</literal>.</para></entry>
</row>
<row>
<entry colname="colspec0" valign="top"><para>
<literal>Type</literal> </para></entry>
<entry colname="colspec1" valign="top"><para>Anger objekttypen. Det här värdet kan vara ett av följande:</para><itemizedlist>
<listitem>
<para><literal>Application</literal>: Ett objekt som startar ett program.</para>
</listitem>
<listitem>
<para><literal>Link</literal>: Ett objekt som länkar till en fil, mapp, eller en fjärresurs (såsom en FTP-plats, en webbsida, en Windows-utdelning...).</para>
</listitem>
<listitem>
<para><literal>FSDevice</literal>: Ett objekt som är en filsystemsenhet.</para>
</listitem>
<listitem>
<para><literal>Directory</literal>: Ett objekt som är en katalog.</para>
</listitem>
</itemizedlist></entry>
</row>
</tbody>
</tgroup>
</table>
<para>För mer information om nycklarna i skrivbordsobjektfiler, se skrivbordsobjektspecifikationen på följande URL:</para>
<literallayout>
<ulink url="http://www.freedesktop.org/Standards/desktop-entry-spec">http://www.freedesktop.org/Standards/desktop-entry-spec</ulink>
</literallayout>
<note>
<para>Panelprogramstartare och skrivbordsobjekt använder också skrivbordsobjektfiler. Skrivbordsobjektfiler för programstartare och skrivbordsobjekt tillhandahåller samma information som för objekt i en meny. Skrivbordsobjektfiler tillhandahåller till exempel kommandot som ska köras när en användare väljer programstartaren eller objektet.</para>
</note>
</sect1>
<sect1 id="menustructure-14">
<title>Katalogobjektfiler</title>
<indexterm>
<primary>katalogobjektfiler</primary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>.directory-filer</primary>
<see>katalogobjektfiler</see>
</indexterm>
<para>En <firstterm>katalogobjektfil</firstterm> är en datafil som tillhandahåller information om en meny. Katalogobjektfilen anger detaljerna för menyn såsom ett namn, ett verktygstips och en ikon. Katalogobjektfiler har filändelsen <filename>.directory</filename>.</para>
<para>Katalogobjektfiler måste finns i katalogen <filename>$XDG_DATA_DIRS/desktop-directories</filename>. Om <envar>$XDG_DATA_DIRS</envar> inte är inställd, kommer standardsökvägen <filename>/usr/share</filename> att användas. Det här bestämmer även att användarspecifika katalogobjekt kan finnas i <filename>$XDG_DATA_HOME/desktop-directories</filename> vilken söks igenom först. Om <envar>$XDG_DATA_HOME</envar> inte är inställd, kommer standardsökvägen <filename>~/.local/share</filename> att användas. Katalogobjekt samlas in från alla kataloger i miljövariabeln <envar>$XDG_DATA_DIRS</envar>. Kataloger som först listas i <envar>$XDG_DATA_DIRS</envar> kommer att användas först när det finns flera <filename>.directory</filename>-filer med samma namn.</para>
<para>Följande är ett exempel på en katalogobjektfil:</para>
<programlisting>[Desktop Entry]
Name=Graphics
Name[sv]=Grafik
...
Comment=Graphics applications
Comment[sv]=Grafikprogram
...
Icon=gnome-graphics
Type=Directory
Encoding=UTF-8</programlisting>
<para><xref linkend="menustructure-TBL-15"/> beskriver de mest viktiga nycklarna i katalogobjektfiler.</para>
<table frame="topbot" id="menustructure-TBL-15">
<title>Katalogobjektnycklar</title>
<tgroup cols="2" colsep="0" rowsep="0">
<colspec colname="colspec0" colwidth="27.07*"/>
<colspec colname="colspec1" colwidth="72.93*"/>
<thead>
<row rowsep="1">
<entry><para>Katalogobjektnyckel</para></entry>
<entry><para>Beskrivning</para></entry>
</row>
</thead>
<tbody>
<row>
<entry colname="colspec0" valign="top"><para>
<literal>Name</literal> </para></entry>
<entry colname="colspec1" valign="top"><para>Anger namnet på menyn. Det här namnet visas på menyn.</para></entry>
</row>
<row>
<entry colname="colspec0" valign="top"><para>
<literal>Comment</literal> </para></entry>
<entry colname="colspec1" valign="top"><para>Anger en kort beskrivning av menyn. Kommentaren visas som ett verktygstips när du pekar på menyn.</para></entry>
</row>
<row>
<entry colname="colspec0" valign="top"><para>
<literal>Icon</literal> </para></entry>
<entry colname="colspec1" valign="top"><para>Anger filnamnet på en ikon som representerar menyn. Anger inte sökvägen till filnamnet eller filändelsen.</para></entry>
</row>
<row>
<entry valign="top"><para> <literal>Type</literal> </para></entry>
<entry valign="top"><para>Anger menytypen. Värdet för den här nyckeln är alltid <literal>Directory</literal>.</para></entry>
</row>
</tbody>
</tgroup>
</table>
</sect1>
<sect1 id="menustructure-2">
<title>Redigera systemmenyer</title>
<anchor id="menustructure-23"/>
<indexterm>
<primary>menyer</primary>
<secondary>redigera</secondary>
</indexterm>
<para>Du kan redigera menykonfigurationsfiler och menydatafiler manuellt för att anpassa menyer.</para>
<sect2 id="menustructure-3">
<title>Lägg till menyer</title>
<anchor id="menustructure-19"/>
<anchor id="menustructure-20"/>
<indexterm>
<primary>menyer</primary>
<secondary>lägga till</secondary>
</indexterm>
<para>Genomför följande steg för att lägga till en meny för alla användare:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para>Skapa en katalogobjektfil för objektet som du vill lägga till. Placera katalogobjektfilen i katalogen <filename>$XDG_DATA_DIRS/desktop-directories</filename>. För mer information om katalogobjektfiler, se <xref linkend="menustructure-14"/>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Hitta filen <filename>$XDG_CONFIG_DIRS/menus/applications.menu</filename>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>I filen <filename>.menu</filename>, lägg till ett <literal><Menu></literal>-element för den nya menyn. För mer information om <filename>.menu</filename>-filer, se <xref linkend="menustructure-13"/>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Skapa ett <literal><Name></literal>-element nedanför <literal><Menu></literal>. Innehållet för elementet ska innehålla namnet för menyn.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Skapa ett <literal><Directory></literal>-element nedanför <literal><Menu></literal>. Innehållet för elementet ska innehålla namnet på katalogobjektfilen.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Se <xref linkend="menustructure-4"/> för hur man lägger till ett objekt till menyn.</para>
</listitem>
</orderedlist>
<para>Menyn ska visas i menyraden nästa gång som användarna loggar in.</para>
<note>
<title>Saknad meny?</title>
<para>Om du inte angav några matchande regler i <literal><Include></literal>-elementet, eller om regeln inte matchade några skrivbordsobjekt, kommer du kanske inte att se menyn i menyraden.</para>
</note>
</sect2>
<sect2 id="menustructure-4">
<title>Lägg till ett objekt till en meny</title>
<indexterm>
<primary>menyer</primary>
<secondary>lägga till objekt till</secondary>
</indexterm>
<para>Genomför följande steg för att lägga till ett objekt till en meny för alla användare:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para>Skapa en skrivbordsobjektfil för objektet som du vill lägga till. För mer information om skrivbordsobjektfiler, se <xref linkend="menustructure-desktopentry"/>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Placera skrivbordsobjektfilen i katalogen <filename>$XDG_DATA_DIRS/applications</filename>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Hitta filen <filename>$XDG_CONFIG_DIRS/menus/applications.menu</filename>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Verifiera att ett <literal><Menu></literal>-element innehåller ett <literal><Include></literal>-element med en matchande regel som väljer skrivbordsobjektfilen som skapades i första steget.</para>
</listitem>
</orderedlist>
<para>Nästa gång som användarna loggar in kommer menyobjektet att finnas på tilldelad plats.</para>
</sect2>
<sect2 id="menustructure-9">
<title>Redigera egenskaperna för en meny</title>
<indexterm>
<primary>menyer</primary>
<secondary>redigering av egenskaper för</secondary>
</indexterm>
<para>Genomför följande steg för att redigera egenskaperna för en meny för alla användare:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para>Hitta filen <filename>$XDG_CONFIG_DIRS/menus/applications.menu</filename>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Sök upp <literal><Menu></literal>-elementet i den här filen som motsvarar menyn som du vill ändra. Notera filnamnet på katalogen i <literal><Directory></literal>-elementet.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Hitta katalogposten för den här menyn. Ändra innehållet för att ändra egenskaperna för menyn. För mer information om <filename>.directory</filename>-filer, se <xref linkend="menustructure-14"/>.</para>
</listitem>
</orderedlist>
</sect2>
<sect2 id="menustructure-10">
<title>Redigera ett menyobjekt</title>
<indexterm>
<primary>menyer</primary>
<secondary>redigering av menyobjekt</secondary>
</indexterm>
<para>Genomför följande steg för att redigera ett menyobjekt:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para>Hitta skrivbordsobjektet i katalogen <filename>$XDG_DATA_DIRS/applications</filename> som motsvarar menyobjektet.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Redigera skrivbordsobjektet för att ändra egenskaperna för menyobjektet. För mer information om skrivbordsobjektfiler, se <xref linkend="menustructure-desktopentry"/>.</para>
</listitem>
</orderedlist>
</sect2>
<sect2 id="menustructure-11">
<title>Ta bort ett objekt från en meny</title>
<indexterm>
<primary>menyer</primary>
<secondary>borttagning av menyobjekt</secondary>
</indexterm>
<para>För att ta bort ett objekt från en meny för alla användare:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para>Hitta filen <filename>$XDG_CONFIG_DIRS/menus/applications.menu</filename>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Hitta <literal><Menu></literal>-elementet i den här filen som innehåller skrivbordsobjektet som du vill ta bort.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Infoga ett <literal><Exclude></literal>-element efter den stängande taggen för <literal><Include></literal>-elementet. Se till att det här är i <literal><Menu></literal>-elementet som fastställdes i andra steget.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Infoga den matchande <literal><Filename></literal>-regeln som ett underelement till <literal><Exclude></literal> för att specifikt undanta ett skrivbordsobjekt.</para>
</listitem>
</orderedlist>
<para>Nästa gång som användarna loggar in kommer menyobjektet inte att visas i menyn. <xref linkend="menustructure-deleteitem"/> visar hur det här görs i filen <filename>applications.menu</filename>. Skrivbordsobjektet för <filename>dasher.desktop</filename> är uttryckligen undantaget från att visas i hjälpmedelsmenyn.</para>
<example id="menustructure-deleteitem">
<title>Ta bort ett objekt från en meny</title>
<programlisting><!-- ... -->
<Menu>
<Name>Accessibility</Name>
<Directory>Accessibility.directory</Directory>
<Include>
<And>
<Category>Accessibility</Category>
<Not><Category>Settings</Category></Not>
</And>
</Include>
<Exclude>
<Filename>dasher.desktop</Filename>
</Exclude>
</Menu>
<!-- ... -->
</programlisting>
</example>
</sect2>
</sect1>
<sect1 id="menustructure-usermenus">
<title>Redigera användarmenyer och menysammanslagning</title>
<indexterm>
<primary>menyer</primary>
<secondary>redigering av användarmenyer</secondary>
</indexterm>
<para>Du kan använda följande GNOME-skrivbordsprogram för att redigera menyer för användare:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Menyredigerare för GNOME</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>En enkel menyredigerare finns tillgänglig för användare för att redigera sina menyer. För mer information, se <ulink url="ghelp:user-guide?goseditmainmenu-1">Arbeta med menyer</ulink> i <ulink url="ghelp:user-guide">Användarguide för skrivbordet</ulink>. Alternativt kan du manuellt skapa och redigera en användarmenyfil.</para>
<para>För att manuellt skapa en anpassad meny för en användare, måste <filename>$XDG_CONFIG_HOME/menus/applications.menu</filename> finnas. Om inte <envar>$XDG_CONFIG_HOME</envar> är inställd, kommer standardkatalogen <filename>~/.config</filename> att användas. Eftersom det här är den första platsen som söks igenom efter filen <filename>applications.menu</filename>, kommer den att användas istället för alla andra menyfiler.</para>
<para>Användarmenyer kan innehålla alla elementen som beskrivs i <xref linkend="menustructure-13"/>. För en fullständig lista över de tillåtna elementen, se <ulink url="http://www.freedesktop.org/wiki/Standards/menu-spec">XDG menu specification</ulink>.</para>
<para>Eftersom användarmenyfiler åsidosätter systemmenyfilerna, kommer de att totalt ersätta systemmenyn såvida inte de uttryckligen <emphasis>slås samman</emphasis> med systemmenyn. Information om sammanslagning av menyer finns tillgänglig i följande underavsnitt.</para>
<sect2>
<title>Slå samman systemmenyn</title>
<indexterm>
<primary>menyer</primary>
<secondary>slå samman systemmenyn</secondary>
</indexterm>
<para>Ofta vill en användare lägga till eller ta bort menyobjekt i tillägg till standardsystemmenyn. För att ge stöd till enstaka ändringar som dessa, rekommenderas det att du använder <literal><MergeFile></literal>-elementet med attributet <literal>type="parent"</literal> inom användarens <filename>applications.menu</filename>-fil.</para>
<para><literal><MergeFile></literal>-elementet tillåter att en meny slås samman med innehållet för användarens menyfil. När du anger attributet <literal>type="parent"</literal>, kommer innehållet i <literal><MergeFile></literal>-elementet att ignoreras och nästa <filename>applications.menu</filename>-fil i katalogen <filename>$XDG_CONFIG_DIRS/menus</filename> att användas för sammanslagning.</para>
<note>
<title>Äldre specifikationer</title>
<para>Äldre specifikationer inkluderade inte attributet <literal>type</literal> och krävde helt enkelt att platsen för menyfilen skulle slås samman till innehållet för <literal><MergeFile></literal>-elementet. Som ett resultat av det kanske du fortfarande ser en plats angiven i innehållet för <literal><MergeFile></literal>, även när <literal>type="parent"</literal>.</para>
</note>
<para>Sammanslagningen genomförs på följande sätt:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Barnet för rotelementet <literal><Menu></literal> i den sammanslagna menyfilen<footnote>
<para>Sammanslagen menyfil refererar till nästa <filename>applications.menu</filename> i katalogen <filename>$XDG_CONFIG_DIRS/menus</filename>.</para>
</footnote> ersätts av <literal><MergeFile></literal>-elementet i basmenyfilen.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Alla <literal><Menu></literal>-barnelement med samma namn konsolideras till ett enda <literal><Menu></literal>-element. Det här görs genom att lägga till alla barnelement för varje <literal><Menu></literal>-element med samma namn till den <emphasis>sista</emphasis> förekomsten av menyelementet.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para><xref linkend="menustructure-systemmerge"/> visar ett exempel på en användarmenyfil som uttryckligen slår samman systemmenyfilen.</para>
<example id="menustructure-systemmerge">
<title>Slå samman systemmenyn</title>
<programlisting><!DOCTYPE Menu PUBLIC "-//freedesktop//DTD Menu 1.0//EN"
"http://www.freedesktop.org/standards/menu-spec/menu-1.0.dtd">
<Menu>
<Name>Applications</Name>
<MergeFile type="parent">/etc/xdg/menus/applications.menu</MergeFile>
<Menu>
<Name>Accessibility</Name>
<Exclude>
<Filename>dasher.desktop</Filename>
</Exclude>
</Menu>
</Menu>
</programlisting>
</example>
</sect2>
<sect2>
<title>Slå samman godtyckliga menyer</title>
<indexterm>
<primary>menyer</primary>
<secondary>slå samman godtyckliga menyer</secondary>
</indexterm>
<para>Godtyckliga menyfiler kan slås samman på i stort sett samma sätt som systemmenyer. Skillnaden är att <literal>type</literal>-attributet måste ställas in till <literal>path</literal> eller måste undantas från <literal><MergeFile></literal>-elementet för att den här typen av sammanslagning.</para>
<para>Sammanslagningen genomförs på samma sätt förutom att platsen för den <emphasis>sammanslagna menyfilen</emphasis> anges i innehållet för <literal><MergeFile></literal>-elementet.</para>
</sect2>
</sect1>
</chapter>
<chapter id="themes-0">
<title>Installera teman</title>
<highlights>
<para>Det här kapitlet beskriver teman, temainställningarna som finns tillgängliga i GNOME-skrivbordet, hur man installerar alternativ för temainställningar och hur man skapar ett anpassad alternativ.</para>
</highlights>
<sect1 id="themes-1">
<title>Introduktion till teman</title>
<indexterm>
<primary>teman</primary>
<secondary>introduktion</secondary>
</indexterm>
<para>Ett tema är en grupp av koordinerade inställningar som anger det visuella utseendet för en del av GNOME-skrivbordet. Användare kan välja teman för att ändra utseendet på GNOME-skrivbordet.</para>
<para>Ett tema innehåller följande inställningar som påverkar olika delar av GNOME-skrivbordet:</para>
<variablelist>
<varlistentry>
<term>Kontroller</term>
<listitem>
<para><indexterm><primary>themes</primary><secondary>kontrolleralternativ</secondary><tertiary>introduktion</tertiary></indexterm><indexterm><primary>GTK+-teman</primary><see>teman, kontrollalternativ</see></indexterm>Kontrollerinställningen för ett tema bestämmer det visuella utseendet på fönster, paneler och panelprogram. Kontrollinställningen bestämmer även det visuella utseendet på GNOME-giltiga gränssnittsobjekt som visas på fönster, paneler och panelprogram, såsom menyer, ikoner och knappar. Några av kontrollerinställningarna som finns tillgängliga är designade för speciella hjälpmedelsbehov. Användare kan välja ett alternativ från kontrollerinställningen från fliksektionen <guilabel>Kontroller</guilabel> i inställningsverktyget <application>Tema</application>.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Fönsterram</term>
<listitem>
<para><indexterm><primary>themes</primary><secondary>fönsterramalternativ</secondary><tertiary>introduktion</tertiary></indexterm><indexterm><primary>Metacityteman</primary><see>teman, fönsterramalternativ</see></indexterm>Fönsterraminställningen för ett tema bestämmer endast utseendet på ramar runt fönster. Användare kan välja ett alternativ för fönsterraminställningen från fliksektionen <guilabel>Fönsterram</guilabel> i inställningsverktyget <application>Tema</application>.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Icon</term>
<listitem>
<para><indexterm><primary>themes</primary><secondary>ikoneralternativ</secondary><tertiary>introduktion</tertiary></indexterm><indexterm><primary>ikonteman</primary><see>teman, ikoneralternativ</see></indexterm>Ikoninställningen för ett tema bestämmer utseendet på ikoner på paneler och skrivbordsbakgrunden. Användare kan välja ett alternativ för ikoninställningen från fliksektionen <guilabel>Ikoner</guilabel> i inställningsverktyget <application>Tema</application>.</para>
</listitem>
</varlistentry>
</variablelist>
</sect1>
<sect1 id="themes-17">
<title>Temaindexfil</title>
<para>Varje tema har en indexfil som definierar egenskaperna för temat. Namnet på indexfilen är <filename>/usr/share/themes/<replaceable>temanamn</replaceable>/index.theme</filename>.</para>
<para>Följande är ett exempel på en temaindexfil:</para>
<programlisting>[Desktop Entry]
Type=X-GNOME-Metatheme
Name=High Contrast Large
Name[sv]=Stor text med hög kontrast
Comment=Large black-on-white text and icons
Comment[sv]=Stor text och stora ikoner i svart och vitt
Encoding=UTF-8
[X-GNOME-Metatheme]
GtkTheme=HighContrastLargePrint
IconTheme=HighContrast
MetacityTheme=Atlanta
ApplicationFont=sans 18
</programlisting>
<para>Följande tabell beskriver nycklarna i temaindexfiler:</para>
<table frame="topbot" id="themes-TBL-18">
<title>Nycklar i temaindexfiler</title>
<tgroup cols="2" colsep="0" rowsep="0">
<colspec colname="colspec0" colwidth="33*"/>
<colspec colname="colspec1" colwidth="67*"/>
<thead>
<row rowsep="1">
<entry>
<para>Indexfilnyckel</para>
</entry>
<entry>
<para>Beskrivning</para>
</entry>
</row>
</thead>
<tbody>
<row>
<entry colname="colspec0" valign="top">
<para>
<literal>Type</literal>
</para>
</entry>
<entry colname="colspec1" valign="top">
<para>Anger att det här temat bestämmer utseendet på flera temaalternativ, såsom kontroller, fönsterramar och ikoner.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry colname="colspec0" valign="top">
<para>
<literal>Name</literal>
</para>
</entry>
<entry colname="colspec1" valign="top">
<para>Namnet på temat. Det här är namnet på temat som visas i inställningsverktyget <application>Tema</application>.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry colname="colspec0" valign="top">
<para>
<literal>Comment</literal>
</para>
</entry>
<entry colname="colspec1" valign="top">
<para>En kort beskrivning av temat. Det här är texten som visas under namnet på temat i inställningsverktyget <application>Tema</application>.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<literal>GtkTheme</literal>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Motsvarar kontrollerinställningen i inställningsverktyget <application>Tema</application>. Anger vilka kontrollerinställningar som ska användas på fönster, paneler och panelprogram.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<literal>IconTheme</literal>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Motsvarar ikonerinställningen i inställningsverktyget <application>Tema</application>. Anger vilka ikonerinställningar som ska användas på paneler och skrivbordsbakgrund.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<literal>MetacityTheme</literal>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Motsvarar fönsterraminställningen i inställningsverktyget <application>Tema</application>. Anger vilka fönsterraminställningar som ska användas på fönster.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry colname="colspec0" valign="top">
<para>
<literal>ApplicationFont</literal>
</para>
</entry>
<entry colname="colspec1" valign="top">
<para>Motsvarar inställningen för programtypsnitt i inställningsverktyget <application>Typsnitt</application>.</para>
</entry>
</row>
</tbody>
</tgroup>
</table>
</sect1>
<sect1 id="themes-3">
<title>Installera nya kontrolleralternativ</title>
<indexterm>
<primary>teman</primary>
<secondary>kontrolleralternativ</secondary>
<tertiary>installera</tertiary>
</indexterm>
<para>Du kan lägga till ett nytt alternativ för kontrollerinställningen i inställningsverktyget <application>Tema</application>. Kontrolleralternativ finns i katalogen <filename>/usr/share/themes</filename>. Den vanliga strukturen för ett kontrolleralternativ i filsystemet ser ut så här:</para>
<variablelist>
<varlistentry>
<term>Alternativfil</term>
<listitem>
<para>
<filename>/usr/share/themes/<replaceable>alternativnamn</replaceable>/gtk-2.0/gtkrc</filename>
</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Bildfiler</term>
<listitem>
<para>
<filename>/usr/share/themes/<replaceable>alternativnamn</replaceable>/pixmaps/*.*</filename>
</para>
</listitem>
</varlistentry>
</variablelist>
<para>Vanligtvis tillhandahålls ett nytt alternativ för kontrollerinställningen som en <filename>.tar.gz</filename>-fil. För att installera det nya kontrolleralternativet, packa upp <filename>.tar.gz</filename>-filen i katalogen <filename>/usr/share/themes</filename>.</para>
<para>Användare kan installera sina egna alternativ för kontrollerinställningen. Om en användare installerar ett alternativ för kontrollerinställningen, lagras alternativet i katalogen <filename>$HOME/.themes</filename>.</para>
</sect1>
<sect1 id="themes-5">
<title>Installera ett nytt fönsterramalternativ</title>
<indexterm>
<primary>teman</primary>
<secondary>fönsterramalternativ</secondary>
<tertiary>installera</tertiary>
</indexterm>
<para>Du kan lägga till ett nytt alternativ för fönsterraminställningen i inställningsverktyget <application>Tema</application>. Fönsterramalternativ finns i katalogen <filename>/usr/share/themes/<replaceable>alternativnamn</replaceable>/metacity-1</filename>. Den vanliga strukturen för ett fönsterramalternativ i filsystemet ser ut så här:</para>
<variablelist>
<varlistentry>
<term>Alternativfil</term>
<listitem>
<para>
<filename>/usr/share/themes/<replaceable>alternativnamn</replaceable>/metacity-1/metacity-theme-1.xml</filename>
</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Bildfiler</term>
<listitem>
<para>
<filename>/usr/share/themes/<replaceable>alternativnamn</replaceable>/metacity-1/*.*</filename>
</para>
</listitem>
</varlistentry>
</variablelist>
<para>Vanligtvis tillhandahålls ett nytt alternativ för fönsterraminställningen som en <filename>.tar.gz</filename>-fil. För att installera det nya fönsterramalternativet, packa upp <filename>.tar.gz</filename>-filen i katalogen <filename>/usr/share/themes</filename>.</para>
<para>Användare kan installera sina egna alternativ för fönsterraminställningen. Om en användare installerar ett alternativ för fönsterraminställningen, lagras alternativet i katalogen <filename>$HOME/.themes</filename>.</para>
</sect1>
<sect1 id="themes-16">
<title>Installera ett nytt ikoneralternativ</title>
<indexterm>
<primary>teman</primary>
<secondary>ikoneralternativ</secondary>
<tertiary>installera</tertiary>
</indexterm>
<para>Du kan lägga till ett nytt alternativ för ikonerinställningen i inställningsverktyget <application>Tema</application>. Ikoneralternativ finns i katalogen <filename>/usr/share/icons/<replaceable>alternativnamn</replaceable></filename>. Den vanliga strukturen för ett ikoneralternativ i filsystemet ser ut så här:</para>
<variablelist>
<varlistentry>
<term>Alternativfil</term>
<listitem>
<para>
<filename>/usr/share/icons/<replaceable>alternativnamn</replaceable></filename>
</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Bildfiler</term>
<listitem>
<para>
<filename>/usr/share/icons/<replaceable>alternativnamn</replaceable>/icons/*.*</filename>
</para>
</listitem>
</varlistentry>
</variablelist>
<para>Vanligtvis tillhandahålls ett nytt alternativ för ikonerinställningen som en <filename>.tar.gz</filename>-fil. För att installera det nya ikoneralternativet, packa upp <filename>.tar.gz</filename>-filen i katalogen <filename>/usr/share/icons</filename>.</para>
<para>Användare kan installera sina egna alternativ för ikonerinställningen. Om en användare installerar ett alternativ för ikonerinställningen, lagras alternativet i katalogen <filename>$HOME/.icons/<replaceable>alternativnamn</replaceable></filename>.</para>
</sect1>
<sect1 id="themes-11">
<title>Installera ikoner för teman</title>
<indexterm>
<primary>teman</primary>
<secondary>installering av ikoner</secondary>
</indexterm>
<para>GNOME-skrivbordet tillhandahåller flera teman som är designade för användare med speciella visuella behov. Till exempel är några av de teman som finns, designade för användare med nedsatt syn. Flera versioner av ikoner kan krävas så att ikonen kan visas korrekt i varje tema.</para>
<para>Du kanske behöver installera en ny ikon för ett program. När du installerar en ny ikon måste du skapa flera versioner av ikonen, så att ikonen visas korrekt i olika teman. Du måste skapa flera versioner av följande ikontyper:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Ikoner som används i program på GNOME-skrivbordet.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Ikoner som används internt av GTK+-program, eller GTK+-standardikoner.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>När du installerar en ny ikon måste du skapa flera versioner av ikonen, så att ikonen visas korrekt i olika teman. Du kan skapa ikoner i flera format, till exempel formatet Portable Network Graphic (PNG). Den föreslagna ikonstorleken för skrivbordsmiljön är 48 bildpunkter gånger 48 bildpunkter. Med den här storleken kan de flesta teman skala om ikonerna.</para>
<para>När du installerar en ny ikon, skapa följande 48 bildpunkter gånger 48 bildpunkter stora versioner av ikonen:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Vanlig ikon</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Ikon med låg kontrast</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Ikon med hög kontrast</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Ikon med omvänd hög kontrast</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>Om möjligt, skapa också 16 bildpunkter gånger 16 bildpunkter stora versioner av varje ikon ovan, för teman som inte kräver stor utskrift.</para>
<para>Installera ikonerna till bildfilsplatsen som är angiven för temat i <xref linkend="themes-3"/> eller <xref linkend="themes-5"/>. För att till exempel lägga till ikoner till temat HighContrastLargePrint, lägg till ikonerna till katalogen <filename>/usr/share/themes/HighContrastLargePrint/pixmaps</filename>. Lägg till referenser till ikonerna i de relevanta temafilerna. För att till exempel lägga till ikoner till temat HighContrastLargePrint, lägg till referenser till ikonerna i filen <filename>/usr/share/themes/HighContrastLargePrint/gtk-2.0/gtkrc</filename>. Ändra filen <filename>gtkrc</filename> för temat för att associera ikonen med en GTK-standardikonidentifierare.</para>
<para>För mer information om hur man skapar ikoner för programstartare och för paneler, se <ulink url="http://www.freedesktop.org/Standards/icon-theme-spec">http://www.freedesktop.org/Standards/icon-theme-spec</ulink>.</para>
</sect1>
<sect1 id="themes-15">
<title>Skapa ett anpassat kontrolleralternativ</title>
<indexterm>
<primary>teman</primary>
<secondary>kontrolleralternativ</secondary>
<tertiary>skapa anpassat</tertiary>
</indexterm>
<para>Om alternativen för kontrollerinställningen inte är lämpliga för dina användares behov, kan du skapa ett anpassat kontrolleralternativ. Genomför följande steg för att skapa ett anpassat kontrolleralternativ:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para>Skapa en katalogstruktur för alternativet i katalogen <filename>/usr/share/themes</filename>. Använd samma katalogstruktur som andra alternativ använder. Skapa för exempel följande kataloger för att skapa ett alternativ med namnet SmallPrint:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>
<filename>/usr/share/themes/SmallPrint</filename>
</para>
</listitem>
<listitem>
<para>
<filename>/usr/share/themes/SmallPrint/gtk-2.0</filename>
</para>
</listitem>
</itemizedlist>
</listitem>
<listitem>
<para>Leta upp filen <filename>gtkrc</filename> som passar dina användares behov bäst. Kopiera den filen till katalogen <filename>gtk-2.0</filename> för ditt nya alternativ.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Öppna filen <filename>gtkrc</filename> i en textredigerare och ändra attributen för gränssnittselementen som du vill ha dem.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Om det nya alternativen inkluderar bilder, installera bilderna för det nya alternativet i katalogen <filename>pixmaps</filename> för ditt nya alternativ. Om det nya alternativet använder bilder från ett annat alternativ, behöver du inte skapa kopior av bilderna för det nya alternativet. Se istället till att referensen till bilderna på raden <literal>pixmap_path</literal> i filen <filename>gtkrc</filename> är korrekt.</para>
</listitem>
</orderedlist>
<para>Användarna kan nu välja det nya alternativet för kontrollerinställningen.</para>
<para>För mer information om <filename>gtkrc</filename>-filer, se <ulink url="http://developer.gnome.org/doc/API/2.0/gtk/index.html">http://developer.gnome.org/doc/API/2.0/gtk/index.html</ulink>.</para>
</sect1>
</chapter>
<chapter id="fontconfig-0">
<title>Konfigurera typsnitt</title>
<highlights>
<para>Det här kapitlet beskriver hur man konfigurerar typsnitt för GNOME-skrivbordet.</para>
</highlights>
<sect1 id="fontconfig-1">
<title>Introduktion till typsnittskonfiguration</title>
<indexterm>
<primary>konfigurera typsnitt</primary>
<see>typsnitt</see>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>fontconfig</primary>
<see>typsnitt</see>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>typsnitt</primary>
<secondary>introduktion</secondary>
</indexterm>
<para>GNOME-skrivbordet använder biblioteket <literal>fontconfig</literal> för konfiguration och anpassning av typsnitt. Biblioteket <literal>fontconfig</literal> kan använda alla sorters typsnitt, inklusive PostScript Type 1-typsnitt och TrueType-typsnitt.</para>
<para>Biblioteket <literal>fontconfig</literal> tillhandahåller en lista över alla tillgängliga typsnitt på systemet som kör GNOME-skrivbordet. För att bygga den här listan, söker <literal>fontconfig</literal> i katalogerna som listas i filen <filename>/etc/fonts/fonts.conf</filename>. För att visa alla typsnitt som finns tillgängliga på ett system, gå till platsen <literal>fonts:///</literal> i filhanteraren på systemet.</para>
<para>För mer information om biblioteket <literal>fontconfig</literal>, se följande URL:</para>
<literallayout>
<ulink url="http://freedesktop.org/software/fontconfig">http://freedesktop.org/software/fontconfig</ulink>
</literallayout>
</sect1>
<sect1 id="fontconfig-4">
<title>Typsnittsersättning</title>
<indexterm>
<primary>typsnitt</primary>
<secondary>ersättning</secondary>
</indexterm>
<para>Biblioteket <literal>fontconfig</literal> genomför typsnittsersättning när antingen hela typsnitt eller individuella tecken inte finns tillgängliga. Om systemet behöver visa ett typsnitt som inte finns tillgängligt, försöker <literal>fontconfig</literal> att visa ett annat, liknande typsnitt. Om till exempel en webbsida begär att visa typsnittet Verdana, och det typsnittet inte är installerat på systemet, kommer <literal>fontconfig</literal> att visa ett liknande typsnitt, såsom Helvetica. Listan över liknande typsnitt definieras i filen <filename>/etc/fonts/fonts.conf</filename>.</para>
<para>Om systemet behöver visa ett tecken som inte finns tillgängligt i det valda typsnittet, försöker <literal>fontconfig</literal> att visa tecknet i ett annat, liknande typsnitt. Till exempel kanske du väljer Bitstream Vera Sans som typsnitt för programmet Textredigerare. Typsnittsfamiljen Bitstream Vera inkluderar inte kyrilliska tecken. Om du öppnar ett dokument som innehåller ett kyrilliskt tecken, använder Textredigerare ett liknande typsnitt som inkluderar kyrilliska tecken för att visa tecknet.</para>
<para>Biblioteket <literal>fontconfig</literal> definierar även alias för typsnitt, exempelvis <literal>serif</literal>, <literal>sans-serif</literal> och <literal>monospace</literal>. När du väljer ett alias för ett typsnitt, använder systemet första typsnittet som är definierat för det aliaset i filen <filename>/etc/fonts/fonts.conf</filename>.</para>
</sect1>
<sect1 id="fontconfig-2">
<title>Lägg till ett typsnitt för alla användare</title>
<indexterm>
<primary>typsnitt</primary>
<secondary>lägg till för alla användare</secondary>
</indexterm>
<para>Genomför följande steg för att lägga till ett typsnitt för alla användare:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para>Kopiera typsnittsfilen till en av katalogerna i filen <filename>/etc/fonts/fonts.conf</filename>. Vanligtvis lagras typsnitten i katalogen <filename>/usr/share/fonts/</filename>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Biblioteket <literal>fontconfig</literal> uppdaterar listan över typsnitt automatiskt. Kör följande kommando om listan över typsnitt inte är uppdaterad:</para>
<screen><userinput>fc-cache <replaceable>katalognamn</replaceable></userinput></screen>
</listitem>
</orderedlist>
</sect1>
<sect1 id="fontconfig-3">
<title>Lägg till ett typsnitt för en individuell användare</title>
<indexterm>
<primary>typsnitt</primary>
<secondary>lägga till för individuella användare</secondary>
</indexterm>
<para>Genomför följande steg för att lägga till ett typsnitt för en individuell användare:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para>Kopiera typsnittsfilen till katalogen <filename>$HOME/.fonts</filename> för användaren. Om du drar typsnittsfilen till platsen <literal>fonts:///</literal> i filhanteraren kommer typsnittsfilen att kopieras till katalogen <filename>$HOME/.fonts</filename>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Biblioteket <literal>fontconfig</literal> uppdaterar listan över typsnitt automatiskt. Kör följande kommando om listan över typsnitt inte är uppdaterad:</para>
<screen><userinput>fc-cache <replaceable>katalognamn</replaceable></userinput></screen>
</listitem>
</orderedlist>
</sect1>
</chapter>
<chapter id="mimetypes-0">
<title>MIME-typer</title>
<anchor id="mimetypes-TBL-3"/>
<anchor id="mimetypes-TBL-6"/>
<anchor id="mimetypes-TBL-8"/>
<highlights>
<para>Det här kapitlet beskriver hur program detekterar MIME-typer, hur man registrerar MIME-typer och hur man lägger till program till GNOME-skrivbordet.</para>
</highlights>
<para>Syftet med det här kapitlet är att göra det enklare för en administratör att förstå hur man konfigurerar olika delar av MIME-databasen och att ge en allmän överblick över MIME-systemet. Därför kommer vi <emphasis>inte</emphasis> att försöka gå in på detaljer där det inte behövs. För de smaskiga detaljerna rekommenderas det att du refererar till <ulink url="http://www.freedesktop.org/Standards/shared-mime-info-spec">XDG shared mime info specification</ulink>.</para>
<sect1 id="mimetypes-intro">
<title>Introduktion till MIME-typer</title>
<anchor id="mimetypes-1"/>
<indexterm>
<primary>MIME-typer</primary>
<secondary>introduktion</secondary>
</indexterm>
<para>En <firstterm>Multipurpose Internet Mail Extension</firstterm>-typ [<acronym>MIME</acronym>] identifierar formatet på en fil. Program som webbläsare och e-postprogram använder MIME-typen för en fil för att bestämma vilka åtgärder som ska genomföras med den. Till exempel kan ett e-postprogram använda MIME-typen för att detektera formatet på en bilaga och välja en lämplig läsare för filen, såsom att öppna ett textdokument med <application>gedit</application>.</para>
<para>Ett annat exempel är när filhanteraren <application>Nautilus</application> behöver veta MIME-typen på en fil för att genomföra följande åtgärder:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Öppna filen i ett lämpligt program.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Visa en sträng som beskriver filtypen.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Visa en lämplig ikon som representerar filen.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Visa en lista över andra program som kan öppna filen.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>MIME-typer var ursprungligen ett förslag till en standard för identifiering av innehållet i ett e-postmeddelande. Numera använder många system MIME-typer för att identifiera formatet på godtyckliga filer på filsystemet. MIME-typer innehåller en <emphasis>mediatyp</emphasis> på toppnivå följt av en <emphasis>undertypsidentifierare</emphasis>, separerade av ett snedstreckstecken, <quote><literal>/</literal></quote>. Ett exempel på en MIME-typ är <literal>image/jpeg</literal>. Mediatypen i det här exemplet är <quote><literal>image</literal></quote> och undertypsidentifieraren är <quote><literal>jpeg</literal></quote>. Mediatypen på toppnivån är menad att vara en allmän kategorisering för innehållet i filen, och undertypsidentiferaren är menad att specifikt identifiera filformatet.</para>
<para>Det finns åtta mediatyper som för närvarande välsignade av <acronym>IANA</acronym> [Internet Assigned Naming Authority]. Dessa åtta mediatyper är <simplelist type="inline">
<member>application</member>
<member>audio</member>
<member>image</member>
<member>message</member>
<member>model</member>
<member>multipart</member>
<member>text</member>
<member>video</member>
</simplelist>. Många undertyper finns för varje mediatyp; för mer information, se <ulink url="http://www.iana.org/assignments/media-types/">MIME Media Types</ulink> på <ulink url="http://www.iana.org/">IANA</ulink>:s webbplats.</para>
<para>Implementationen av MIME-typer i GNOME följer <ulink url="http://www.freedesktop.org/Standards/shared-mime-info-spec">XDG shared mime info specification</ulink>. Den här specifikationen ger följande fördelar:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Standardplatser för alla MIME-relaterade filer.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Ett standardsätt för program att registrera information om en ny MIME-typ.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Ett standardsätt att hämta MIME-typen för en fil.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Ett standardsätt att hämta information om en MIME-typ.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>Resten av kapitlet beskriver filerna och katalogerna som utgör MIME-databasen, detaljer om XML-källfiler, hur man skapar eller ändrar MIME-typer, hur man registrerar program som hanterare för vissa MIME-typer och till slut, hur man lägger till ett program till GNOME-skrivbordet.</para>
</sect1>
<sect1 id="mimetypes-database">
<title>MIME-databasen</title>
<anchor id="mimetypes-4"/>
<anchor id="mimetypes-5"/>
<indexterm>
<primary>MIME-typer</primary>
<secondary>databas</secondary>
</indexterm>
<para>MIME-databasen är en samling filer som utgör:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Uppsättningen av kända MIME-typer</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Metoden för att bestämma MIME-typen för en fil</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Metainformation angående en MIME-typ, såsom en mänskligt läsbar beskrivning som används vid visning av filer av den här typen.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<sect2 id="mimetypes-location">
<title>Plats</title>
<para>De mest viktiga och grundläggande steget för en administratör för att förstå MIME-systemet är att lära sig platserna där dessa filer är lagrade. Eftersom <ulink url="http://www.freedesktop.org/Standards/shared-mime-info-spec">XDG shared mime info specification</ulink> blev utformad av X Desktop Group använder det även <ulink url="http://www.freedesktop.org/wiki/Standards/basedir-spec">XDG base directory specification</ulink>. Det rekommenderas varmt att du gör dig hemmastadd med den här specifikationen, eftersom den även är viktig för andra systemadministrationsuppgifter såsom redigering av menyer. En kort sammfattning av katalogplatserna som hänför till MIME-specifikationen anges nedan.</para>
<para>MIME-databasen skapas från den uppsättning filer som finns i katalogerna <filename>$XDG_DATA_HOME/mime</filename> och <filename>$XDG_DATA_DIRS/mime</filename>. Om dessa miljövariabler inte är inställda, kommer katalogerna <filename>~/.local/share</filename> respektive <filename>/usr/local/share:/usr/share</filename> att användas. Som du kan se från standardvärdet för <envar>$XDG_DATA_DIRS</envar>, är varje miljövariabel faktiskt en kolonseparerad lista med kataloger. Användarens databas i <filename>$XDG_DATA_HOME/mime</filename> har företräde över systemets databas i <filename>$XDG_DATA_DIRS/mime</filename> när definitionskonflikter inträffade. Precis som <citetitle>XDG shared mime specification</citetitle>, kommer vi att referera till den här uppsättningen kataloger som <literal><MIME></literal> i resten av det här dokumentet.</para>
<para>Anta till exempel att standardsökvägarna används för miljövariablerna, då betyder <quote>Load <filename><MIME>/text/plain.xml</filename></quote> att följande filer ska läsas in:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para><filename>~/.local/share/mime/text/plain.xml</filename></para>
</listitem>
<listitem>
<para><filename>/usr/local/share/mime/text/plain.xml</filename></para>
</listitem>
<listitem>
<para><filename>/usr/share/mime/text/plain.xml</filename></para>
</listitem>
</itemizedlist>
</sect2>
<sect2 id="mimetypes-contents">
<title>Innehåll</title>
<para>Följande är en lista över kataloger och filer som hittas i MIME-databasen tillsammans med korta beskrivningar:</para>
<variablelist>
<varlistentry>
<term><filename><MIME>/packages/</filename></term>
<listitem>
<para>Den här katalogen innehåller ett antal XML-filer, där varje beskriver en samling av MIME-typer. Som standard installeras filen <filename>freedesktop.org.xml</filename> i katalogen <filename>/usr/share/mime/packages</filename>. Den här filen innehåller alla standard-MIME-typer som används överallt och är välkända.</para>
<para>Program som tillhandahåller information om nya MIME-typer ska installera en <emphasis>enda</emphasis> ny XML-fil här. Bereonde på prefixet där programmet är installerat, kommer det att skapa filen i underkatalogen <filename>/mime/package</filename> för en av katalogerna i <envar>$XDG_DATA_HOME:$XDG_DATA_DIRS</envar>. Om till exempel ett program är installerat i <filename>/usr/bin</filename>, ska det installera en ny XML-källfil i katalogen <filename>/usr/share/mime/packages</filename>. För mer information om XML-filerna i katalogen <filename>packages</filename>, se <xref linkend="mimetypes-source-xml"/>.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term><filename><MIME>/<replaceable>MEDIA</replaceable>/<replaceable>SUBTYPE</replaceable>.xml</filename></term>
<listitem>
<para>Dessa kataloger och filer genereras automatiskt från samlingen av XML-källfiler i underkatalogen <filename><MIME>/packages/</filename> av programmet <application>update-mime-database</application>. Till exempel för varje <literal>mime-type</literal>-element i filen <filename>/usr/share/mime/packages/freedesktop.org.xml</filename>, skapas en katalog i <filename>/usr/share/mime/</filename> med den <emphasis>media type</emphasis> för MIME-typen. En XML-fil skapas även i den katalogen med <emphasis>subtype identifier</emphasis> för den MIME-typen. Innehållet i den skapade XML-filen inkluderar kommentarer (och översättningar av dem), underklassdesigneringar och alias.</para>
<example>
<title>Exempel: filen <filename>/usr/share/mime/text/plain.xml</filename></title>
<para><programlisting><?xml version='1.0' encoding='utf-8'?>
<mime-type xmlns="http://www.freedesktop.org/standards/shared-mime-info" type="text/plain">
<!--Skapad automatiskt av update-mime-database. REDIGERA INTE!-->
<comment>plain text document</comment>
<!-- möjligen fler översättningar -->
<comment xml:lang="sv">vanligt textdokument</comment>
<comment xml:lang="eu">testu soileko dokumentua</comment>
<comment xml:lang="fi">perustekstiasiakirja</comment>
<comment xml:lang="fr">document plein texte</comment>
<!-- möjligen fler översättningar -->
</mime-type>
</programlisting>Den här filen genereras av programmet <application>update-mime-database</application>, med standard-XML-källfilen <filename>freedesktop.org.xml</filename>.</para>
</example>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term><filename><MIME>/globs</filename></term>
<listitem>
<para>Innehåller en rad med en MIME-typ och ett glob-mönster, separerade av ett kolontecken. Filer som matchar glob-mönstret slås upp till den MIME-typ som angivits innan kolontecknet. Det finns speciella regler för hur filnamn matchas av glob-mönstret; för fler detaljer, se <citetitle>XDG shared mime specification</citetitle>.</para>
<para>Den här filen genereras också av programmet <application>update-mime-database</application>, med standard-XML-källfilen <filename>freedesktop.org.xml</filename>.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term><filename><MIME>/magic</filename></term>
<listitem>
<para>En binärfil som innehåller information om hur man slår upp MIME-typer genom att <quote>sniffa</quote> innehåller i filen. Det här är vanligtvis en uppsättning av en eller flera regler, såsom <quote>leta efter strängen <literal>%PDF- </literal>på byteposition 0 i filen; om den hittas, tilldela den MIME-typen <literal>application/pdf</literal></quote>.</para>
<para>Den här filen genereras också av programmet <application>update-mime-database</application>.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term><filename><MIME>/XMLnamespaces</filename></term>
<listitem>
<para>Innehåller en länkning av XML-namnrymder till MIME-typer. Varje rad innehåller tre fält, namnrymden, localName och MIME-typen. Varje fält är separerat med ett blanksteg. Om localName är blank, kommer det att finnas två blanksteg mellan namnrymden och MIME-typen.</para>
<para>Den här filen genereras också av programmet <application>update-mime-database</application>.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term><filename><MIME>/aliases</filename></term>
<listitem>
<para>Innehåller en lista med alias för varje MIME-typ. Ett alias är helt enkelt en MIME-typ som ibland är känd som en annan typ. För varje rad i den här filen finns det två fält: första fältet är aliasnamnet, och det andra fältet är MIME-typen. Fälten är separerade med ett blanksteg.</para>
<para>Den här filen genereras också av programmet <application>update-mime-database</application>.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term><filename><MIME>/subclasses</filename></term>
<listitem>
<para>Innehåller en lista med underklassade MIME-typer och deras MIME-<quote>förälder</quote>typ. Från <citetitle>XDG shared mime specification:</citetitle><blockquote>
<para>En typ är en underklass för en annan typ om någon instans av första typen också är en instans för den andra. Till exempel är alla filerna image/svg också text/xml, text/plain och application/octet-stream. Underklasser handlar om formatet, istället för kategorin av data (till exempel finns det ingen "generic spreadsheet"-klass som alla kalkylark ärver information från).</para>
</blockquote>Formatet för den här filen liknar <filename>aliases</filename>-filen. Varje rad innehåller två fält, där det första fältet är den underklassade MIME-typen och det andra fältet är förälder-MIME-typen. Varje fält är separerat med ett blanksteg.</para>
<para>Den här filen genereras också av programmet <application>update-mime-database</application>.</para>
</listitem>
</varlistentry>
</variablelist>
</sect2>
<sect2 id="mimetypes-refresh">
<title>Uppdatera MIME-databasen</title>
<para>Förstå hur MIME-databasen uppdateras är viktigt för administratörer som önskar att lägga till nya MIME-typer till systemet, eller annars ändra information om en MIME-typ. Programmet <application>update-mime-database</application> är tänkt för den här uppgiften.</para>
<para>Till exempel om ett program installerar information om en ny MIME-typ i <filename>/usr/share/mime/packages/diff.xml</filename>, måste <application>update-mime-database</application> anropas med parametern <filename>/usr/share/mime</filename>.</para>
<screen><prompt>#</prompt> <userinput>update-mime-database /usr/share/mime</userinput>
<computeroutput>***
* Updating MIME database in /usr/share/mime...
***
</computeroutput></screen>
<para>MIME-databasen uppdateras genom att söka av alla XML-källfiler i katalogen <filename><MIME>/packages</filename>.</para>
</sect2>
</sect1>
<sect1 id="mimetypes-source-xml">
<title>XML-källfilerna</title>
<anchor id="mimetypes-11"/>
<anchor id="mimetypes-12"/>
<anchor id="mimetypes-2"/>
<indexterm>
<primary>MIME-typer</primary>
<secondary>käll-XML-filer</secondary>
</indexterm>
<para>Dessa XML-filer finns i katalogen <filename><MIME>/packages</filename> och tillhandahåller all information angående MIME-typer som finns installerade i databasen med programmet <application>update-mime-database</application>. Det finns ett par regler angående själva XML-filen:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Den måste ange namnrymden som <quote><literal>http://www.freedesktop.org/standards/shared-mime-info</literal></quote></para>
</listitem>
<listitem>
<para>Rotelementet måste vara <literal>mime-info</literal></para>
</listitem>
<listitem>
<para>Noll eller flera <literal>mime-type</literal>-element kan anges som barn till <literal>mime-info</literal>-elementet. Attributet <literal>type</literal> används för att ange MIME-typen som definieras.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>Som standard installeras filen <filename>freedesktop.org.xml</filename> i katalogen <filename>packages</filename> i en av <filename><MIME></filename>-sökvägarna (vanligtvis <filename>/usr/share/mime/packages</filename>).</para>
<para><xref linkend="mimetypes-mimeinfo-elements"/> ger en kort beskrivning för varje element som kan påträffas som barn till <literal>mime-type</literal>-elementet.</para>
<table frame="topbot" id="mimetypes-mimeinfo-elements">
<title>Child elements of <literal><mime-type></literal></title>
<tgroup cols="2" colsep="0" rowsep="0">
<colspec colwidth="44.90*"/>
<colspec colwidth="59.10*"/>
<thead>
<row rowsep="1">
<entry>Element (och attribut)</entry>
<entry>Beskrivning</entry>
</row>
</thead>
<tbody>
<row>
<entry><literal><glob pattern="<replaceable>*.xyz</replaceable>"></literal></entry>
<entry>Det här elementet anger ett glob-mönster mot filnamn. Om filnamnet matchar, kommer det att tilldelas MIME-typen för <literal>mime-type</literal>-förälderelement. Attributet <literal>pattern</literal> är obligatoriskt.</entry>
</row>
<row>
<entry><literal><magic priority="<replaceable>50</replaceable>"></literal></entry>
<entry>Det här elementet innehåller en lista med <literal>match</literal>-element som dess barn. Attributet <literal>priority</literal> är valfritt, och anger en prioritet mellan 0 och 100, där 100 är den högsta matchande prioriteten. Varje <literal>match</literal>-barnelement har tre nödvändiga attribut: <simplelist type="inline">
<member><literal>type</literal></member>
<member><literal>offset</literal></member>
<member><literal>värde</literal></member>
</simplelist> och ett fjärde valfritt attribut, <literal>mask</literal>. För detaljer om dessa attribut, se <ulink url="http://www.freedesktop.org/Standards/shared-mime-info-spec">XDG shared mime info specification</ulink>.</entry>
</row>
<row>
<entry><literal><alias type="<replaceable>media</replaceable>/<replaceable>subtype</replaceable>"></literal></entry>
<entry>Det här elementet definierar ett alias för <literal>mime-type</literal>-förälderelementet. Ett alias är helt enkelt en MIME-typ som ibland är känd som en annan typ. Till exempel är <literal>application/x-pdf</literal> ett alias för MIME-typen <literal>application/pdf</literal>.</entry>
</row>
<row>
<entry><literal><sub-class-of type="<replaceable>media</replaceable>/<replaceable>subtype</replaceable>"></literal></entry>
<entry>Det här elementet definierar <literal>mime-type</literal>-förälderelementet som en underklass för MIME-typen angiven i attributet <literal>type</literal>. Till exempel är <literal>image/svg</literal> en underklass för MIME-typen <literal>text/xml</literal>, <literal>text/plain</literal>, och <literal>application/octet-stream</literal>.</entry>
</row>
<row>
<entry><literal><comment xml:lang="<replaceable>lokal</replaceable>"></literal></entry>
<entry>Det här elementet tillhandahåller en mänskligt läsbar beskrivning för MIME-typen. Det kan finnas noll eller fler förekomster av det här elementet så länge som varje innehåller ett unikt värde för attributet <literal>xml:lang</literal>.</entry>
</row>
<row>
<entry><literal><root-XML namespaceURI="<replaceable>namnrymd</replaceable>" localName=""></literal></entry>
<entry>Om en fil fastställs att vara XML-fil, kommer det här elementet att hjälpa till att ytterligare klassificera den genom användning av attributen <literal>namespaceURI</literal> och <literal>localName</literal>, för vilket båda är nödvändiga. Attributet <literal>namespaceURI</literal> är namnrymden för dokumentet, och <literal>localName</literal> är namnet på rotelementet för dokumentet. Om <literal>localName</literal> finns men dess värde är blankt, kommer rotelementet ha valfritt namn, men namnrymden måste fortfarande matchas.</entry>
</row>
</tbody>
</tgroup>
</table>
<para>Det enklast sättet att förstå dessa filer på är att ta en titt på ett exempel. Låneinformation från <citetitle>XDG shared mime specification</citetitle>, <xref linkend="mimetypes-source-xml-example"/> visar innehållet i en XML-källfil kallad <filename>diff.xml</filename>. Det här exemplet definierar MIME-typen <literal>text/x-diff</literal>. Det finns flera <literal>comment</literal>-element som ger ett mänskligt läsbart namn för MIME-typen på ett antal olika språk. Den här MIME-typen har både regler för matchning genom glob-mönster <emphasis>och</emphasis> genom användningen av <quote>sniffning</quote> av information (bättre känd som <filename>magic</filename>-regler). Någon fil med filändelsen <literal>.diff</literal> eller <filename>.patch</filename> kommer att slås upp till den här MIME-typen. Även någon fil vars innehåll börjar med strängarna angivna i <literal>value</literal>-attributen för <literal>match</literal>-elementet, kommer att slås upp till MIME-typen <literal>text/x-diff</literal>.</para>
<para>Ordningen i vilken glob-mönster och magic-regler gäller är utanför omfånget för det här dokumentet. För detaljer om det, se <ulink url="http://www.freedesktop.org/Standards/shared-mime-info-spec">XDG shared mime info specification</ulink>.</para>
<example id="mimetypes-source-xml-example">
<title>Exempel på en XML-källfil: <filename>diff.xml</filename></title>
<programlisting><?xml version='1.0'?>
<mime-info xmlns='http://www.freedesktop.org/standards/shared-mime-info'>
<mime-type type="text/x-diff">
<comment>Differences between files</comment>
<comment xml:lang="sv">Skillnader mellan filer</comment>
<!-- fler översatta kommentarselement -->
<magic priority="50">
<match type="string" offset="0" value="diff\t"/>
<match type="string" offset="0" value="***\t"/>
<match type="string" offset="0" value="Common subdirectories: "/>
</magic>
<glob pattern="*.diff"/>
<glob pattern="*.patch"/>
</mime-type>
</mime-info></programlisting>
</example>
</sect1>
<sect1 id="mimetypes-modifying">
<title>Ändra MIME-typer</title>
<indexterm>
<primary>MIME-typer</primary>
<secondary>verifiera ändringar</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>MIME-typer</primary>
<secondary>ändra</secondary>
</indexterm>
<para>Du ska aldrig direkt ändra XML-källfilerna som är installerade av program i katalogen <filename><MIME>/packages</filename>. Ändra istället filen <filename>Overrides.xml</filename>. Den här filen har förträde över alla andra XML-källfiler som är installerade i samma <filename>packages</filename>-katalog. Om du är utvecklare gäller inte den här regeln. Du ska skapa en ny XML-källfil och placera den i den lämpliga katalogen <filename><MIME>/packages</filename> (din <filename>Makefile</filename> kommer så klart att ta hand om det).</para>
<para>Du kan ändra MIME-databasen för alla användare på systemet eller för en specifik användare beroende på platsen för filen som du ändrar. För att ändra databasen för alla användare, gör ändringar i filen <filename>Overrides.xml</filename> i katalogen <filename>$XDG_DATA_DIRS/mime/packages</filename>. För att ändra databasen för en enda användare, gör ändring i filen <filename>Overrides.xml</filename> i katalogen <filename>$XDG_DATA_HOME/mime/packages</filename>.</para>
<para>Efter att ändringar har gjorts måste du alltid köra programmet <application>update-mime-database</application>, med katalogplatsen för MIME-databasen som första parametern.</para>
<sect2 id="mimetypes-addmodify">
<title>Lägga till eller ändra MIME-typer</title>
<para>För att lägga till en eller flera MIME-typer för alla användare:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para>Skapa eller ändra en befintlig <filename>Overrides.xml</filename> XML-källfil, som innehåller definitionerna för MIME-typerna. För mer information, se <xref linkend="mimetypes-source-xml"/>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Placera filen <filename>Overrides.xml</filename> i katalogen <filename>/usr/share/mime/packages</filename>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Uppdatera MIME-databasen genom att köra <application>update-mime-database</application> med systemkontot.<screen><userinput>update-mime-database /usr/share/mime</userinput></screen></para>
</listitem>
</orderedlist>
<para>Följ samma steg för att lägga till en eller flera MIME-typer för en enda användare, förutom att filen <filename>Overrides.xml</filename> ska placeras i katalogen <filename>~/.local/share/mime/packages</filename>. Ytterligare, anropa <application>update-mime-database</application> med <filename>~/.local/share/mime/packages</filename> som första parametern.</para>
</sect2>
<sect2 id="mimetypes-verifying">
<title>Verifiera ändringar</title>
<anchor id="mimetypes-10"/>
<para>Efter att du har gjort en ändring i MIME-databasen och uppdaterat dess innehåll, kan du verifiera att ändringen har börjat gälla genom att använda programmet <application>gnomevfs-info</application>. Det här programmet skriver ut MIME-typen och annan användbar information om en fil.</para>
<para>Om du kör <application>gnomevfs-info</application> på en SVG-fil ger den dig utdata som visas här nedan. Du kommer att märka att standardprogramm för den här MIME-typen är <filename>eog.desktop</filename>; Vi kommer att diskutera standardprogram i <xref linkend="mimetypes-registering"/>.</para>
<screen><prompt>$</prompt> <userinput>gnomevfs-info mime-diagram.svg</userinput>
<computeroutput>Name : mime-diagram.svg
Type : Regular
MIME type : image/svg+xml
Default app : eog.desktop
Size : 14869
Blocks : 32
I/O block size : 4096
Local : YES
SUID : NO
SGID : NO
Sticky : NO
Permissions : 600644
Link count : 1
UID : 1000
GID : 100
Access time : Wed Feb 22 18:24:47 2006
Modification time : Wed Feb 22 18:24:42 2006
Change time : Wed Feb 22 18:24:42 2006
Device # : 775
Inode # : 297252
Readable : YES
Writable : YES
Executable : NO</computeroutput>
<prompt>$</prompt>
</screen>
<para><xref linkend="mimetypes-newtype-example"/> går igenom stegen för att skapa en ny MIME-typ och sedan verifiera ändringarna med <application>gnomevfs-info</application>.</para>
</sect2>
<sect2 id="mimetypes-newtype-example">
<title>Exempel för <literal>application/x-newtype</literal></title>
<para>För att skapa (eller åsidosätta) en MIME-typ och verifiera ändringarna:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para>Skapa en ny, tom fil i din hemkatalog kallad <filename>testing.xyz</filename>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Använd <application>gnomevfs-info</application> på filen för att ta reda på MIME-typen. MIME-typen för den här filen ska detekteras som <literal>text/plain</literal> därför att det inte finns några glob-mönster eller magic-regler som matchar den<footnote>
<para>När inga glob-mönster eller magic-regler matchar en fil, kommer den att slås upp till MIME-typen <literal>text/plain</literal> om den innehåller textdata eller <literal>application/octet-stream</literal> för binärdata. Om filen är tom, kommer den att få standardvärdet <literal>text/plain</literal>.</para>
</footnote>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Skapa (eller ändra) filen <filename>Overrides.xml</filename> som beskrivs i <xref linkend="mimetypes-addmodify"/> med innehållet angivet i <xref linkend="mimetypes-overrides-xml"/>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Uppdatera databasen med <application>update-mime-database</application>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Använd <application>gnomevfs-info</application> för att verifiera att din ändring har börjat gälla. Du bör se att MIME-typen för filen <filename>testing.xyz</filename> slås upp som <literal>application/x-newtype</literal>.</para>
<screen><prompt>$</prompt> <userinput>gnomevfs-info testing.xyz | grep MIME
</userinput><computeroutput>MIME type : application/x-newtype
</computeroutput><prompt>$</prompt></screen>
</listitem>
</orderedlist>
<example id="mimetypes-overrides-xml">
<title>Filen <filename>Overrides.xml</filename></title>
<programlisting><?xml version='1.0' encoding='utf-8'?>
<mime-info xmlns="http://www.freedesktop.org/standards/shared-mime-info">
<mime-type type="application/x-newtype"><comment>new mime type</comment><glob pattern="*.xyz"/></mime-type>
</mime-info></programlisting>
</example>
</sect2>
</sect1>
<sect1 id="mimetypes-registering">
<title>Registrera program för MIME-typer</title>
<anchor id="mimetypes-7"/>
<indexterm>
<primary>MIME-typer</primary>
<secondary>registrera program för</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>program</primary>
<secondary>registret</secondary>
</indexterm>
<para>Registrera program för att hantera MIME-typer är ganska is fairly enkelt. Program registreras genom att skapa en <literal>MimeType</literal>-nyckel i deras <filename>.desktop</filename>-objektfil och listar varje MIME-typ som separeras med ett semikolon. Nyckeln <literal>MimeType</literal> ska endast användas i <filename>.desktop</filename>-filer vars <literal>Type</literal>-nyckel har värdet <quote><literal>Application</literal></quote>. För mer information om <filename>.desktop</filename>-filer, se <xref linkend="menustructure-desktopentry"/>.</para>
<para>Efter skapandet eller ändringen av en <filename>.desktop</filename>-objektfil måste du uppdatera programdatabasen med programmet <application>update-desktop-database</application> (mycket likt <application>update-mime-database</application>, förutom att det inte tar emot någon parameter). Det här kommer att skapa en <filename>mimeinfo.cache</filename>-fil i underkatalogen <filename>applications</filename> för varje katalog i <filename>$XDG_DATA_HOME:$XDG_DATA_DIRS</filename>. Cachefilen är nödvändig så att alla <filename>.desktop</filename>-filer inte behöver sökas igenom efter just <literal>MimeType</literal>-nyckeln, eftersom det orsakar onödig diskanvändning.</para>
<para>Standardprogram att använda för specifika MIME-typer ska anges i en fil som kallas <filename>defaults.list</filename>. Den här filen finns i underkatalogen <filename>applications</filename> för varje katalog i <envar>$XDG_DATA_HOME</envar> och <envar>$XDG_DATA_DIRS</envar>. Formatet för den här filen innehåller MIME-typen, <literal>=</literal>-symbolen och Desktop File ID (som är filnamnet för skrivbordsobjektfilen). <xref linkend="mimetypes-registering-example"/> är ett kort exempel på en <filename>defaults.list</filename>-fil i en användares <filename>~/.local/share/applications</filename>-katalog.</para>
<example id="mimetypes-registering-example">
<title>En användares <filename>defaults.list</filename>-fil</title>
<programlisting>[Default Applications]
application/pdf=evince.desktop
text/html=epiphany.desktop
text/plain=gedit.desktop
image/jpeg=eog.desktop
image/png=eog.desktop
text/xml=gedit.desktop
</programlisting>
</example>
<note>
<title>XDG Desktop Entry Specification</title>
<para>Hur man registrerar MIME-typer för program är en del av <ulink url="http://www.freedesktop.org/wiki/Standards/desktop-entry-spec">XDG desktop entry specification</ulink>, istället för <ulink url="http://www.freedesktop.org/Standards/shared-mime-info-spec">XDG shared mime info specification</ulink>.</para>
</note>
</sect1>
<sect1 id="mimetypes-9">
<title>Lägg till ett program till GNOME-skrivbordet</title>
<indexterm>
<primary>MIME-typer</primary>
<secondary>lägga till program</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>program</primary>
<secondary>lägga till</secondary>
</indexterm>
<para>Genomför följande steg för att lägga till ett program till GNOME-skrivbordet:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para>Lägg till ett menyobjekt för programmet. För mer information om hur man lägger till ett objekt i en meny, se <xref linkend="menustructure-2"/>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Lägg till en ikon för programmet i <filename>/usr/share/icons/<replaceable>temanamn</replaceable>/<replaceable>ikonstorlek</replaceable>/apps</filename>. För mer information om ikoner och teman, se <xref linkend="themes-11"/>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Om programmet använder en ny MIME-typ, lägg till XML-källfilen till MIME-databasen. För mer information, se <xref linkend="mimetypes-modifying"/>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Om programmet använder en ny MIME-typ, lägg till en ikon för MIME-typen i <filename>/usr/share/icons/<replaceable>temanamn</replaceable>/<replaceable>ikonstorlek</replaceable>/mimetypes</filename>. För mer information om ikoner och teman, se <xref linkend="themes-0"/>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>För att associera programmet med en MIME-typ, inkludera en <literal>MimeType</literal>-nyckel i din <filename>.desktop</filename>-fil. För mer information, se <xref linkend="mimetypes-registering"/>.</para>
</listitem>
</orderedlist>
</sect1>
</chapter>
<chapter id="screensavers-0">
<title>Ställ in skärmsläckare</title>
<highlights>
<para>Det här kapitlet beskriver hur man ställer in inställningar för skärmsläckaren. Det här kapitlet tillhandahåller även information m hur man ändrar skärmarna som finns tillgängliga för skärmsläckaren.</para>
</highlights>
<sect1 id="screensavers-1">
<title>Introduktion till skärmsläckare</title>
<indexterm>
<primary>skärmsläckare</primary>
<secondary>introduktion</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>gnome-screensaver</primary>
<see>skärmsläckare</see>
</indexterm>
<para>En <firstterm>skärmsläckare</firstterm> är ett program som ersätter bilden på en skärm när skärmen inte används. Skärmsläckarprogrammet för GNOME-skrivbordet är <application>gnome-screensaver</application>. Följande avsnitt beskriver hur man ställer in inställningar för programmet <application>gnome-screensaver</application>, och hur man ändrar teman som finns tillgängliga för skärmsläckaren.</para>
</sect1>
<sect1 id="screensavers-2">
<title>Ställ in inställningar för skärmsläckaren</title>
<indexterm>
<primary>skärmsläckare</primary>
<secondary>ställa in inställningar</secondary>
</indexterm>
<para>Alla inställningar för skärmsläckaren lagras i <application>GConf</application>.</para>
<para>För att ändra skärmsläckarprogrammets inställningar kan användare använda inställningsverktyget <application>Skärmsläckare</application>. För information om inställningar för skärmsläckaren, se <citetitle>Användarguide för skrivbordet</citetitle>.</para>
<para>Användare kan även kör kommandot <command>/usr/bin/gnome-screensaver-preferences</command> för att öppna dialogrutan <guilabel>Skärmsläckarinställningar</guilabel>.</para>
<para>För att ställa in standardinställningar för skärmsläckaren och en policy för alla användare, ändra skärmsläckarinställningarna i GConfs standardkonfigurationskälla.</para>
<para>För att ställa in obligatoriska skärmsläckarinställningar och en policy för alla användare, ändra skärmsläckarinställningarna i GConfs obligatoriska konfigurationskälla.</para>
</sect1>
<sect1 id="screensavers-3">
<title>Ändra skärmsläckarteman</title>
<indexterm>
<primary>skärmsläckare</primary>
<secondary>ändring av skärmsläckarteman</secondary>
</indexterm>
<para>Skärmsläckarprogrammet låter användare välja ett eller flera <firstterm>skärmsläckarteman</firstterm>. Ett skärmsläckartema är ett program som visar bilder på användarens skärm när skärmen inte används. Tillgängliga skärmsläckarteman är listade i inställningsverktyget <application>Skärmsläckare</application>.</para>
<para>För att lägga till ett nytt skärmsläckartema, kopiera den körbara filen för <firstterm>skärmsläckartemats motor</firstterm> till någonstans i din PATH eller tll skärmsläckartemamotorns katalog för körbara filer. Skärmsläckartemamotorns katalog för körbara filer för ditt system kan faststämmas genom att använda följande kommando: <screen><userinput>pkg-config --variable=privlibexecdir gnome-screensaver</userinput></screen> Lägg sedan till en <filename>.desktop</filename>-fil för temat i katalogen för skärmsläckarteman. Katalogen för skärmsläckarteman för ditt system kan fastställas genom att köra följande kommando: <screen><userinput>pkg-config --variable=themesdir gnome-screensaver</userinput></screen> I fältet Exec för <filename>.desktop</filename>-filen kan du inkludera eventuella argument som krävs för att köra skärmsläckartemat på hela skärmen, istället för i ett fönster. Till exempel kan vissa gamla skärmsläckartemamotorer kräva att du inkluderar flaggan <literal>-root</literal> för att visa skärmsläckaren på hela skärmen.</para>
<para><application>Skärmsläckar</application>-infrastrukturen implementar teman enligt <ulink url="http://www.freedesktop.org/wiki/Standards/menu-spec">XDG menu specification</ulink>. Genom att följa denna specifikation låter GNOME dig göra följande:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Anpassa teman på ett enkelt sätt. Du kan redigera ett litet antal filer för att anpassa tillgängliga teman. Du behöver inte ändra dina program eller flytta filer.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Installera teman på ett enkelt sätt. Du behöver inte tillhandahålla information om systemet när du installerar teman.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Konfigurera systemet så att användare inte kan ändra teman.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>För mer information, se <xref linkend="menustructure-0"/>.</para>
</sect1>
</chapter>
<chapter id="sessions-0">
<title>Sessionshantering</title>
<highlights>
<para>Det här kapitlet introducerar sessionshantering och beskriver hur man ställer in standardvärden för sessionen. Kapitlet innehåller även information om sessioner och inloggningsskript.</para>
</highlights>
<sect1 id="sessions-1">
<title>Introduktion till sessioner</title>
<indexterm>
<primary>sessioner</primary>
<secondary>introduktion</secondary>
</indexterm>
<para>En session inträffar mellan den tidpunkt som en användare loggar in på GNOME-skrivbordet och den tidpunkt som samma användare loggar ut. Sessionshanteraren startar efter att <application>Inloggningshanteraren</application> har autentiserat användaren. Sessionshanteraren låter användaren hantera sessionen. Till exempel kan en användare spara tillståndet för en session och återvända till den sessionen nästa gång som användaren loggar in.</para>
<para>Som ett minimum kör följande program i en session:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Sessionshanteraren, <command>gnome-session</command>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para><application>GConf</application>-inställningsdemonen, <command>gnome-settings-daemon</command>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Programmet <application>gnome-panel</application>, vilket kör panelerna på GNOME-skrivbordet.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Fönsterhanteraren <application>Metacity</application>.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
</sect1>
<sect1 id="sessions-3">
<title>Ställ in standardvärden för sessioner</title>
<indexterm>
<primary>sessioner</primary>
<secondary>ställ in standardvärden</secondary>
</indexterm>
<para>Följande tabell listar de filer som innehåller standardsessionsinformation:</para>
<informaltable frame="topbot">
<tgroup cols="2" colsep="0" rowsep="0">
<colspec colwidth="51.80*"/>
<colspec colwidth="48.20*"/>
<thead>
<row rowsep="1">
<entry>
<para>Fil</para>
</entry>
<entry>
<para>Beskrivning</para>
</entry>
</row>
</thead>
<tbody>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<filename>/usr/share/gnome/default.session</filename>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Standardsessionsfilen. Standardsessionsdetaljer lagras i den här filen.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<filename>$HOME/.gnome2/session</filename>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Användarsessionsfilen. När en användare ändrar sessionen lagras detaljerna i den här filen.</para>
</entry>
</row>
</tbody>
</tgroup>
</informaltable>
<!--The last row does not appear to be true in Mercury - check.-->
<para>För att ställa in standardsessionsdetaljer för alla användare, ändra standardsessionsfilen.</para>
<para>För att återställa standardsessionsinställningarna för en användare, ta bort sessionsfilen från användarens hemkatalog. Om ingen användarsessionsfil finns, används standardinställningarna i <filename>/usr/share/gnome/default.session</filename>.</para>
<para>För att spara den aktuella sessionen som en standardsession, kan användarna köra kommandot <command>gnome-session-save</command>.</para>
</sect1>
</chapter>
<chapter id="help-0">
<title>Hjälpsystem</title>
<highlights>
<para>Det här kapitlet beskriver hjälpsystemet i GNOME-skrivbordet.</para>
</highlights>
<sect1 id="help-1">
<title>Introduktion till hjälpsystemet</title>
<indexterm>
<primary>onlinehjälp</primary>
<see>Hjälp</see>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>Hjälp</primary>
<secondary>introduktion</secondary>
</indexterm>
<para>GNOME-skrivbordet hjälp i hjälpbläddraren <application>Yelp</application>. För mer information, se <ulink url="ghelp:user-guide?yelp">Hjälpbläddraren Yelp</ulink> i <ulink url="ghelp:user-guide">Användarguide för skrivbordet</ulink>.</para>
<para>Källdokumenten för hjälpen är XML-filer. XML-filerna är skrivna i dokumenttypsdefinitionen (DTD) DocBook XML Version 4.1.2. DocBook XML-filer konverteras till HTML med hjälp av stilmallar som installerats med <application> gnome-doc-utils</application> och HTML-filerna visas i hjälpbläddraren. För mer information om DocBook XML, se följande URL:</para>
<literallayout>
<ulink url="http://www.oasis-open.org/docbook/xml/">http://www.oasis-open.org/docbook/xml</ulink>
</literallayout>
<para>Hjälpsystemet använder filer av typen <firstterm>Open Source Metadata Framework</firstterm> (OMF), och ett katalogiseringssystem. Nästa avsnitt beskriver OMF-filerna och katalogiseringssystemet.</para>
</sect1>
<sect1 id="help-3">
<title>OMF-filer</title>
<indexterm>
<primary>.omf-filer</primary>
<see>OMF-filer</see>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>Hjälp</primary>
<secondary>OMF-filer</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>OMF-filer</primary>
</indexterm>
<para>XML-filen för varje handbok har en associerad OMF-fil. OMF-filen innehåller information om handboken som används av hjälpbläddraren. OMF-filer har filändelsen <filename>.omf</filename>.</para>
<para>När du installerar ett program installerar även installationsprocessen en OMF-fil till en katalog för OMF-filer. Om ett hjälpdokument har en associerad OMF-fil i en OMF-filkatalog, visas hjälpdokumentet i hjälpbläddraren.</para>
<para>OMF-filer innehåller information om hjälpdokumenten enligt följande:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Platsen för XML-filen för hjälpdokumentet</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Titeln på hjälpdokumentet</para>
</listitem>
<listitem>
<para>En ämnekategori till vilken hjälpdokumentet tillhör</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>För mer information om hur man skapar OMF-filer, se <ulink url="ghelp:writing_scrollkeeper_omf_files">Writing Scrollkeeper OMF Files</ulink>.</para>
</sect1>
<sect1 id="help-2">
<title>Katalogiseringssystemet ScrollKeeper</title>
<indexterm>
<primary>Hjälp</primary>
<secondary>katalogsystemet ScrollKeeper</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>katalogsystemet ScrollKeeper</primary>
</indexterm>
<para><application>ScrollKeeper</application> är ett katalogiseringssystem för dokumentation. Dess primära funktion är att hantera informationen i OMF-filer för hjälpbläddraren. När du installerar ett program kopieras OMF-filen till katalogen <filename><replaceable>$prefix</replaceable>/share/omf/<replaceable><programnamn></replaceable></filename>.</para>
<para><application>ScrollKeeper</application> bygger en innehållförteckning från samlingen av OMF-filer i de kataloger som angivits i filen <filename><replaceable>$prefix</replaceable>/etc/scrollkeeper.conf</filename>. Den här filen innehåller vanligtvis en enda rad med <varname>OMF_DIR</varname> inställd till en kommaseparerad lista över kataloger att rekursivt söka igenom.</para>
<programlisting>OMF_DIR=/usr/share/omf:/usr/local/share/omf:/opt/gnome2/share/omf:/opt/kde/omf
</programlisting>
<para><application>ScrollKeeper</application> innehåller en hierarki av ämneskategorier till vilka ett hjälpdokument kan tillhöra. Ämneskategorin för dokumentet i OMF-filen bestämmer platser för dokumentet i innehållsförteckningen som presenteras av hjälpbläddraren.</para>
<para>Hierarkin av ämneskategorier definieras i filen <filename><replaceable>$prefix</replaceable>/scrollkeeper/Templates/<replaceable><språk></replaceable>/scrollkeeper_cl.xml</filename>. Ämneskategorin för ett dokument måste motsvara en kategori som angivits i den här filen.</para>
<para>För mer information om <application>Scrollkeeper</application>-systemet, besök webbplatsen på <ulink url="http://scrollkeeper.sourceforge.net/">http://scrollkeeper.sourceforge.net/</ulink>.</para>
<note>
<para>Om hjälpdokumentets XML-fil flyttas till en ny plats, behöver platsen i OMF-filen uppdateras.</para>
</note>
</sect1>
</chapter>
<chapter id="performance-0">
<title>Förbättra prestandan</title>
<highlights>
<para>Det här kapitlet beskriver hur man förbättrar prestandan för GNOME-skrivbordet.</para>
</highlights>
<sect1 id="performance-1">
<title>Introduktion till förbättring av prestanda</title>
<indexterm>
<primary>prestanda, förbättring</primary>
<secondary>introduktion</secondary>
</indexterm>
<para>Det här kapitlet listar flera inställningar som du kan ändra för att förbättra prestandan för GNOME-skrivbordet. Du kan använda kommandot <command>gconftool-2</command> för att ställa in värden för användarnas inställningar. Exempelkommandon i det här kapitlet visar hur man ställer in värden i användarkonfigurationskällan.</para>
<para>Du kan även använda flaggorna <literal>--direct</literal> och <literal>--config-source</literal> för att ställa in obligatoriska värden eller standardvärden för inställningar. Du kan även använda kommandot <command>gconftool-2</command> i ett skript för att ställa in värden för många inställningar. För mer information om kommandot <command>gconftool-2</command> och flaggorna som finns tillgängliga med kommandot, se <xref linkend="gconf-0"/>.</para>
</sect1>
<sect1 id="performance-8">
<title>Minska processoranvändning</title>
<indexterm>
<primary>prestanda, förbättring</primary>
<secondary>minska processoranvändning</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>minska</primary>
<secondary>Processoranvändning</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>Processoranvändning</primary>
<secondary>minska</secondary>
</indexterm>
<para>Det här avsnittet beskriver inställningar som du kan ställa in för att minska processoranvändningen av GNOME-skrivbordet.</para>
<sect2 id="performance-3">
<title>Använda temaalternativ som kräver mindre processorkraft</title>
<indexterm>
<primary>teman</primary>
<secondary>fönsterramalternativ</secondary>
<tertiary>och processoranvändning</tertiary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>teman</primary>
<secondary>och processoranvändning</secondary>
</indexterm>
<para>Vissa fönsterramtemaalternativ läser in bildfiler för att rita ut fönsterramen. Andra alternativ använder enklare tekniker för att ruta ut fönsterramen.</para>
<para>Fönsterramalternativet Crux läser in bildfiler och kan vara långsam på system med begränsade processorresurser. Använd ett av följande fönsterramalternativ för att minska processoranvändningen:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Atlanta</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Esco</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>Följande fönsterramalternativ använder också mindre processorresurser än Crux:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>AgingGorilla</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Bright</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Metabox</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<note>
<para>Metabox fungerar inte så bra med omvända kontrolleralternativ som till exempel HighContrastInverse. Använd Atlanta med omvända kontrolleralternativ.</para>
</note>
<para><indexterm><primary>themes</primary><secondary>fönsterramalternativ</secondary><tertiary>ändra</tertiary></indexterm>Kör följande kommando för att ändra fönsterramtemaalternativet:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 \
--type string \
--set /apps/metacity/general/theme <replaceable>alternativnamn</replaceable></userinput></screen>
<para>Kör följande kommando för att till exempel använda Atlanta:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 \
--type string \
--set /apps/metacity/general/theme Atlanta</userinput></screen>
<para>Alternativt kan användarna använda inställningsverktyget <application>Tema</application> för att välja det lämpliga alternativet.</para>
<tip>
<para>Du kan använda <application>Metacity Theme Viewer</application> för att mäta prestandan för ett fönsterramalternativ, och för att förhandsvisa alternativet. Använd följande kommando för att starta <application>Metacity Theme Viewer</application>:</para>
<screen><userinput>metacity-theme-viewer <replaceable>alternativnamn</replaceable></userinput></screen>
<para>Kör till exempel följande kommando för att mäta prestandan för Atlanta och förhandsvisa Atlanta:</para>
<screen><userinput>metacity-theme-viewer Atlanta</userinput></screen>
</tip>
</sect2>
<sect2 id="performance-2">
<title>Minska processoranvändning genom att stänga av ikonvisning i menyer</title>
<indexterm>
<primary>ikoner, i menyer</primary>
<see>menyikoner</see>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>menyikoner</primary>
<secondary>och processoranvändning</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>menyikoner</primary>
<secondary>slå av</secondary>
</indexterm>
<para>Vissa objekt i menyer visar en ikon bredvid objektet. Kör följande kommando för att stänga av den här funktionen:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 \
--type bool \
--set /desktop/gnome/interface/menus_have_icons false</userinput></screen>
<para>Alternativt kan användare använda inställningsverktyget <application>Menyer och verktysrader</application> för att avmarkera alternativet <guilabel>Visa ikoner i menyer</guilabel>.</para>
</sect2>
<sect2 id="performance-6">
<title>Minska processoranvändning genom att stänga av startbilden</title>
<indexterm>
<primary>startbild</primary>
<secondary>och processoranvändning</secondary>
</indexterm>
<para>Som standard när användare loggar in i skrivbordsmiljön, kommer en startbild att visas. Ikoner visas på startbilden när användaren loggar in. Du kan stänga av startbilden för att minska processoranvändningen under inloggningen.</para>
<para><indexterm><primary>splash screen</primary><secondary>slå av</secondary></indexterm>Kör följande kommando för att stänga av startbilden:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 \
--type bool \
--set /apps/gnome-session/options/show_splash_screen false</userinput></screen>
<para>Alternativt kan användare använda inställningverktyget <application>Sessioner</application> för att avmarkera alternativet <guilabel>Visa startbild vid inloggning</guilabel>.</para>
</sect2>
<sect2 id="performance-4">
<title>Minska processoranvändning genom att stänga av panelanimering</title>
<indexterm>
<primary>paneler</primary>
<secondary>animering, slå av</secondary>
</indexterm>
<para>När användare visar eller döljer paneler, kan panelerna visa eller dölja sig med en animerad stil. Kör följande kommando för att stänga av panelanimering:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 \
--type bool \
--set /apps/panel/global/enable_animations false</userinput></screen>
<para>Alternativt kan användare använda inställningsverktyget <application>Panel</application> för att avmarkera alternativet <guilabel>Animering av låda och panel</guilabel>.</para>
</sect2>
<sect2 id="performance-7">
<title>Förbättra prestanda för filhanteraren</title>
<indexterm>
<primary>Nautilus</primary>
<see>filhanterare</see>
</indexterm>
<para>Filhanteraren <application>Nautilus</application> inkluderar några funktioner som du kan ändra för att förbättra prestandan.</para>
<sect3 id="performance-9">
<title>Ändra prestandainställningar</title>
<indexterm>
<primary>filhanterare</primary>
<secondary>ändring av prestandainställningar</secondary>
</indexterm>
<para>Filhanteraren inkluderar prestandarelaterade inställningar. Varje prestandainställning kan ha ett av tre olika värden. Dessa värden beskrivs i följande tabell:</para>
<informaltable frame="topbot">
<tgroup cols="2" colsep="0" rowsep="0">
<colspec colwidth="34.46*"/>
<colspec colwidth="65.54*"/>
<thead>
<row rowsep="1">
<entry>
<para>Värde</para>
</entry>
<entry>
<para>Beskrivning</para>
</entry>
</row>
</thead>
<tbody>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<literal>always</literal>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Genomför åtgärden för både lokala filer och för filer på andra filsystem.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<literal>local_only</literal>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Genomför åtgärden endast för lokala filer. När du ställer in en prestandainställning till <literal>local_only</literal> kommer processoranvändningen att minskas.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<literal>never</literal>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Genomför aldrig åtgärden. När du ställer in en prestandainställning till <literal>never</literal> kommer processoranvändningen och nätverkstrafiken att minskas.</para>
</entry>
</row>
</tbody>
</tgroup>
</informaltable>
<para>Följande tabell beskriver prestandainställningarna för filhanteraren. För bäst prestanda, ställ in värdet för inställningen till <literal>never</literal>.</para>
<informaltable frame="topbot">
<tgroup cols="2" colsep="0" rowsep="0">
<colspec colwidth="43.34*"/>
<colspec colwidth="56.66*"/>
<thead>
<row rowsep="1">
<entry>
<para>Inställning</para>
</entry>
<entry>
<para>Beskrivning</para>
</entry>
</row>
</thead>
<tbody>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<literal>show_icon_text</literal>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Anger när förhandsvisning av innehållet i textfiler i ikonen som representaterar filen sker. Kör följande kommando för att aldrig förhandsvisa innehållet i textfiler:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 \
--type string \
--set /apps/nautilus/preferences/show_icon_text never</userinput></screen>
<para>Alternativt kan användare genomföra följande steg:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para>Välj <menuchoice><guimenu>Redigera</guimenu><guimenuitem>Inställningar</guimenuitem></menuchoice> från ett filhanterarfönster, välj sedan <guilabel>Förhandsgranskning</guilabel>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Välj ett alternativ för inställningen <guilabel>Visa text i ikoner</guilabel>.</para>
</listitem>
</orderedlist>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<literal>show_directory_item_counts</literal>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Anger när antalet objekt i mappar ska visas. Kör följande kommando för att aldrig visa antalet objekt i mappar:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 \
--type string \
--set /apps/nautilus/preferences/show_directory_item_counts never</userinput></screen>
<para>Alternativt kan användare genomföra följande steg:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para>Välj <menuchoice><guimenu>Redigera</guimenu><guimenuitem>Inställningar</guimenuitem></menuchoice> från ett filhanterarfönster, välj sedan <guilabel>Förhandsgranskning</guilabel>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Välj ett alternativ för inställningen <guilabel>Räkna antalet objekt</guilabel>.</para>
</listitem>
</orderedlist>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<literal>show_image_thumbnails</literal>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Anger när miniatyrbilder för bildfiler ska visas. Kör följande kommando för att aldrig visa miniatyrbilder:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 \
--type string \
--set /apps/nautilus/preferences/show_image_thumbnails never</userinput></screen>
<para>Alternativt kan användare genomföra följande steg:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para>Välj <menuchoice><guimenu>Redigera</guimenu><guimenuitem>Inställningar</guimenuitem></menuchoice> från ett filhanterarfönster, välj sedan <guilabel>Förhandsgranskning</guilabel>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Välj ett alternativ för inställningen <guilabel>Visa miniatyrbilder</guilabel>.</para>
</listitem>
</orderedlist>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<literal>preview_sound</literal>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Anger när innehållet i ljudfiler ska förhandsvisas. Kör följande kommando för att aldrig förhandsvisa innehållet i ljudfiler:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 \
--type string \
--set /apps/nautilus/preferences/preview_sound never</userinput></screen>
<para>Alternativt kan användare genomföra följande steg:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para>Välj <menuchoice><guimenu>Redigera</guimenu><guimenuitem>Inställningar</guimenuitem></menuchoice> från ett filhanterarfönster, välj sedan <guilabel>Förhandsgranskning</guilabel>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Välj ett alternativ för inställningen <guilabel>Förhandsgranska ljudfiler</guilabel>.</para>
</listitem>
</orderedlist>
</entry>
</row>
</tbody>
</tgroup>
</informaltable>
</sect3>
<sect3 id="performance-10">
<title>Stäng av sidopaneler, verktygsrad och platsrad</title>
<indexterm>
<primary>filhanterare</primary>
<secondary>sidopanel, stänga av</secondary>
</indexterm>
<para>Filhanteraren inkluderar inställningar som låter dig stänga av sidopanelen och verktygsraden. Stäng av sidopanelen och verktygsraden för att förbättra prestandan i filhanteraren.</para>
<para>Kör följande kommando för att stänga av sidopanelen:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 \
--type bool \
--set /apps/nautilus/preferences/start_with_sidebar false</userinput></screen>
<para><indexterm><primary>filhanterare</primary><secondary>verktygsrad, stänga av</secondary></indexterm>Kör följande kommando för att stänga av verktygsraden:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 \
--type bool \
--set /apps/nautilus/preferences/start_with_toolbar false</userinput></screen>
<para>Du kan även stänga av platsraden. Användare kan använda tangentbordsgenvägen <keycombo><keycap>Ctrl</keycap><keycap>L</keycap></keycombo> för att visa en platsrad när det behövs.</para>
<para><indexterm><primary>filhanterare</primary><secondary>platsraden, stänga av</secondary></indexterm>Kör följande kommando för att stänga av platsraden:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 \
--type bool \
--set /apps/nautilus/preferences/start_with_location_bar false</userinput></screen>
</sect3>
<sect3 id="performance-11">
<title>Stäng av skrivbordet</title>
<indexterm>
<primary>filhanterare</primary>
<secondary>skrivbord, stänga av</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>skrivbord</primary>
<secondary>slå av</secondary>
</indexterm>
<para>Filhanteraren innehåller en inställning som låter användare använda <application>Nautilus</application> för att hantera skrivbordet. Du kan inaktivera skivbordet för att förbättra prestandan. Dock, om du inaktiverar skrivbordet kan du inte göra följande saker:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Använda filhanteraren för att ändra mönstret eller färgen på skrivbordsbakgrunden.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Använda skrivbordsobjekten, såsom <guilabel>Papperskorg</guilabel>. Skrivbordsobjekten visas inte på skrivbordet.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>Kör följande kommando för att inaktivera skrivbordet:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 \
--type bool \
--set /apps/nautilus/preferences/show_desktop false</userinput></screen>
</sect3>
</sect2>
</sect1>
<sect1 id="performance-12">
<title>Minska nätverkstrafik från X Window System</title>
<indexterm>
<primary>minska</primary>
<secondary>nätverkstrafik för X Window System</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>nätverkstrafik för X Window System, minska</primary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>nätverkstrafik, minska</primary>
</indexterm>
<para>Det här avsnittet beskriver inställningar som du kan ställa in för att minska nätverkstrafiken från X Window System för GNOME-skrivbordet.</para>
<sect2 id="performance-14">
<title>Använd temaalternativ som skapar mindre nätverkstrafik</title>
<indexterm>
<primary>teman</primary>
<secondary>fönsterramalternativ</secondary>
<tertiary>och nätverkstrafik</tertiary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>teman</primary>
<secondary>och nätverkstrafik</secondary>
</indexterm>
<para>Fjärrvisningsprotokoll överför inte varje bildpunkt i ett block av bildpunkter om alla bildpunkter i blocket är av samma färg.</para>
<para>Använd ett fönsterramtemaalternativ som använder solida färger för att minska nätverkstrafiken i X Window System. Alltså, använd ett av följande fönsterramalternativ:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Atlanta</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Esco</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>För information om hur man ändrar temaalternativ, se <xref linkend="performance-3"/>.</para>
</sect2>
<sect2 id="performance-15">
<title>Minska nätverkstrafik genom att stänga av visning av ikoner i menyer</title>
<indexterm>
<primary>menyikoner</primary>
<secondary>och nätverkstrafik</secondary>
</indexterm>
<para>Vissa objekt i menyerna visar en ikon bredvid objektet. Om ikonen finns på ett annat filsystem, kan den här funktionen öka nätverkstrafiken i X Window System. Den här funktionen kan även öka nätverkstrafiken i X Window System om panelerna visas på en fjärrvärd.</para>
<para>För information om hur man stänger av den här funktionen, se <xref linkend="performance-2"/>.</para>
</sect2>
</sect1>
<sect1 id="performance-17">
<title>Minska färganvändning och öka bildkvaliteten</title>
<indexterm>
<primary>minska</primary>
<secondary>färganvändning</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>färganvändning</primary>
<secondary>minska</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>bildkvalitet, förbättra</primary>
</indexterm>
<para>Många moderna datorsystem har stöd för 24-bitars färgpalett, alltså 16777216 färger. Dock användare fortfarande många användare system som har stöd för 8-bitars färgpalett, alltså 256 färger.</para>
<para>GNOME-skrivbordet använder den <firstterm>webbsäkra färgpaletten</firstterm>. Den här paletten är en allmän palett på 216 färger, som är designad för att optimera användningen av färger på system som har stöd för 8-bitars färgpalett. Dock är vissa visuella komponenter i GNOME-skrivbordet designade för system som har stöd för 24-bitars färgpalett.</para>
<para>Följande visningsproblem kan inträffa på system som har stöd för 8-bitars färgpalett:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Fönster, ikoner och bakgrundsbilder kan bli korniga. Många teman, bakgrundsbilder och ikoner använder färger som inte finns i den webbsäkra färgpaletten. Färgerna som inte finns i paletten ersätts med den närmast likvärdiga eller en färgutjämnad uppskattning. Det är användningen av ersättningsfärger som orsakar kornigheten.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Program som inte använder den webbsäkra färgpaletten har ett mindre antal färger tillgängliga. Färgfel kan inträffa. Vissa färger kanske inte visas alls i användargränssnittet för programmet. Vissa program kan krascha om programmet inte kan allokera färger.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Färgväxling kan inträffa när användare växlar mellan program som använder den webbsäkra färgpaletten, och program som inte använder den här paletten. Program som inte använder den webbsäkra färgpaletten kan använda en anpassad färgkarta. När den anpassade färgkartan används, kan andra visuella komponenter förlora färger, som då blir omöjliga att se.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>Följande avsnitt beskriver hur man optimerar utseendet på GNOME-skrivbordet för system som har stöd för 8-bitars färgpalett.</para>
<sect2 id="performance-20">
<title>Använd temaalternativ som använder den webbsäkra färgpaletten</title>
<indexterm>
<primary>teman</primary>
<secondary>fönsterramalternativ</secondary>
<tertiary>och färganvändning</tertiary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>teman</primary>
<secondary>och färganvändning</secondary>
</indexterm>
<para>Vissa fönsterramtemaalternativ använder färger som inte finns i den webbsäkra färgpaletten. Bright och Esco använder färger från den webbsäkra färgpaletten. Bright och Esco har inte det korniga utseendet som andra fönsterramalternativ har på 8-bitars färgvisningar. Använd Bright eller Esco för bästa färgvisningen i visuella 8-bitarslägen.</para>
<para>För information om hur man ändrar temaalternativ, se <xref linkend="performance-3"/>.</para>
</sect2>
<sect2 id="performance-21">
<title>Minska färganvändningen genom att stänga av visning av ikoner i menyer</title>
<indexterm>
<primary>menyikoner</primary>
<secondary>och färganvändning</secondary>
</indexterm>
<para>Vissa objekt i menyer visar en ikon bredvid objektet. Om ikonen innehåller färger som inte finns i den webbsäkra färgpaletten, kan den här funktionen öka antalet använda färger.</para>
<para>För information om hur man stänger av den här funktionen, se <xref linkend="performance-2"/>.</para>
</sect2>
<sect2 id="performance-18">
<title>Minska färganvändningen genom att stänga av startbilden</title>
<indexterm>
<primary>startbild</primary>
<secondary>och färganvändning</secondary>
</indexterm>
<para>Du kan stänga av startbilden för att göra fler färger tillgängliga för GNOME-skrivbordet och för program.</para>
<para>För information om hur man stänger av startbilden, se <xref linkend="performance-6"/>.</para>
</sect2>
<sect2 id="performance-19">
<title>Minska färganvändningen genom att använda en solid färg för bakgrunden</title>
<indexterm>
<primary>bakgrund</primary>
<secondary>med solid färg</secondary>
</indexterm>
<para>Använd en solid färg för skrivbordsbakgrunden. Användningen av en solid färg minskar antalet färger som används av GNOME-skrivbordet.</para>
<para>Kör följande kommandon för att ställa in en solid färg för bakgrunden:</para>
<screen><userinput>gconftool-2 \
--type string \
--set /desktop/gnome/background/picture_options none</userinput></screen>
<screen><userinput>gconftool-2 \
--type string \
--set /desktop/gnome/background/color_shading_type solid</userinput></screen>
<screen><userinput>gconftool-2 \
--type string \
--set /desktop/gnome/background/primary_color #<replaceable>hexadecimal-färg</replaceable></userinput></screen>
<para>Alternativt kan användare använda inställningsverktyget <application>Bakgrund</application> för att välja en solid färg för bakgrunden.</para>
</sect2>
</sect1>
</chapter>
<chapter id="lockdown-0">
<title>Inaktivera skrivbordsfunktioner</title>
<highlights>
<para>Det här kapitlet beskriver hur man inaktiverar specifika funktioner på GNOME-skrivbordet.</para>
</highlights>
<sect1 id="lockdown-1">
<title>Introduktion till inaktivering av GNOME-skrivbordets funktioner</title>
<indexterm>
<primary>inaktivera funktioner</primary>
<secondary>introduktion</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>nedlåsning</primary>
<see>inaktivera funktioner</see>
</indexterm>
<para>GNOME-skrivbordet inkluderar funktioner som du kan använda för att begränsa åtkomst till vissa funktion på GNOME-skrivbordet. Inaktiveringsfunktioner är användbara i olika situationer där du vill begränsa åtgärderna som användarna kan genomföra på en dator. Till exempel kanske du vill förhindra kommandoradsåtgärder på en dator som är för allmän användning på en mässa. Inaktiveringsfunktionerna är också kända som <emphasis>nedlåsning</emphasis>sfunktioner.</para>
<para>Du ställer in <application>GConf</application>-nycklar för att inaktivera funktioner. För information om hur man ställer in <application>GConf</application>-nycklar, se <xref linkend="gconf-0"/>. Du kan även använda programmet <application>Konfigurationsredigerare</application> för att ställa in <application>GConf</application>-nycklar i en användarkonfigurationskälla. För mer information om programmet <application>Konfigurationsredigerare</application>, se <citetitle>GConf Editor Manual</citetitle>.</para>
</sect1>
<sect1 id="lockdown-manual">
<title>Lås ned inställning manuellt</title>
<sect2 id="lockdown-2">
<title>Inaktivera skärmlåsning och utloggning</title>
<indexterm>
<primary>inaktivera funktioner</primary>
<secondary>lås skärm</secondary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>inaktivera funktioner</primary>
<secondary>logga ut</secondary>
</indexterm>
<para>För att inaktivera funktionerna för skärmlåsning och utloggning, ställ in nycklarna <literal>/apps/panel/global/disable_lock_screen</literal> och <literal>/apps/panel/global/disable_log_out</literal> till <literal>true</literal>.</para>
<para>När du inaktiverar funktionerna för låsning av skärmen och utloggning, kommer följande objekt att tas bort från panelerna:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Menyobjekten <guimenuitem>Lås skärm</guimenuitem> och <guimenuitem>Logga ut <replaceable>användare</replaceable></guimenuitem> från <guimenu>Huvudmenyn</guimenu>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Menyobjekten <guimenuitem>Lås</guimenuitem> och <guimenuitem>Logga ut</guimenuitem> från menyn <menuchoice><guimenu>Lägg till i panel</guimenu><guimenuitem>Åtgärder</guimenuitem></menuchoice>. För att öppna den här menyn, högerklicka på ett ledigt utrymme på en panel och välj sedan <menuchoice><guimenu>Lägg till i panel</guimenu><guimenuitem>Åtgärder</guimenuitem></menuchoice>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Menyobjekten <guimenuitem>Lås skärm</guimenuitem> och <guimenuitem>Logga ut <replaceable>användare</replaceable></guimenuitem> från menyn <guimenu>Åtgärder</guimenu> i panelprogrammet <application>Menyrad</application>.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>Även eventuella knappar för <guibutton>Lås skärm</guibutton> och <guibutton>Logga ut</guibutton> på paneler kommer att inaktiveras.</para>
</sect2>
<sect2 id="lockdown-12">
<title>Inaktivera kommandoradsåtgärder</title>
<indexterm>
<primary>inaktivera funktioner</primary>
<secondary>kommandorad</secondary>
</indexterm>
<para>För att inaktivera åtgärder från en kommandorad, ställ in nyckeln <literal>/desktop/gnome/lockdown/disable_command_line</literal> till <literal>true</literal>.</para>
<para>Följande ändringar i användargränssnittet sker när du inaktiverar kommandoradsåtgärder:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Menyobjektet <guimenuitem>Kör program</guimenuitem> tas bort från följande menyer:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>
<guimenu>Huvudmeny</guimenu>
</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Undermenyn <guimenu>Åtgärder</guimenu> i menyn <guimenu>Lägg till i panel</guimenu></para>
</listitem>
<listitem>
<para>Menyn <guimenu>Åtgärder</guimenu> i panelprogrammet <application>Menyrad</application></para>
</listitem>
</itemizedlist>
</listitem>
<listitem>
<para>Eventuella <guibutton>Kör</guibutton>-knappar på paneler inaktiveras.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>För att inaktivera kommandoradsåtgärder måste du även ta bort menyobjekt som startar terminalprogram. Till exempel kanske du vill ta bort menyobjekt som innehåller följande kommandon från menyerna:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Kommandot <application>GNOME-terminal</application>, alltså <command>/usr/bin/gnome-terminal</command></para>
</listitem>
<listitem>
<para>
<command>/usr/bin/xterm</command>
</para>
</listitem>
<listitem>
<para>
<command>/usr/bin/setterm</command>
</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>Objekten tas bort från följande menyer:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>
<guimenu>Huvudmeny</guimenu>
</para>
</listitem>
<listitem>
<para>
<menuchoice>
<guimenu>Lägg till i panel</guimenu>
<guimenuitem>Programstartare från meny</guimenuitem>
</menuchoice>
</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>För att inaktivera kommandoradsåtgärder måste du även inaktivera panelprogrammet <application>Kommandorad</application>. För att inaktivera panelprogrammet <application>Kommandorad</application>, lägg till panelprogrammet till nyckeln <literal>/apps/panel/global/disabled_applets</literal>. När du inaktiverar panelprogrammet <application>Kommandorad</application>, tas panelprogrammet <application>Kommandorad</application> bort från <guimenu>Huvudmenyn</guimenu> och menyn <menuchoice><guimenu>Lägg till i panel</guimenu><guimenuitem>Verktyg</guimenuitem></menuchoice>.</para>
</sect2>
<sect2 id="lockdown-11">
<title>Inaktivera panelkonfiguration</title>
<indexterm>
<primary>inaktivera funktioner</primary>
<secondary>panelkonfiguration</secondary>
</indexterm>
<para>För att inaktivera panelkonfiguration, ställ in nyckeln <literal>/apps/panel/global/locked_down</literal> till <literal>true</literal>.</para>
<para>Följande ändringar sker i användargränssnittet när du inaktiverar panelkonfiguration:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Följande objekt tas bort från panelens popup-meny och från lådans popup-meny:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>
<guimenuitem>Lägg till i panel</guimenuitem>
</para>
</listitem>
<listitem>
<para>
<guimenuitem>Ta bort denna panel</guimenuitem>
</para>
</listitem>
<listitem>
<para>
<guimenuitem>Egenskaper</guimenuitem>
</para>
</listitem>
<listitem>
<para>
<guimenuitem>Ny panel</guimenuitem>
</para>
</listitem>
</itemizedlist>
</listitem>
<listitem>
<para>Programstartarens popup-meny är inaktiverad.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Följande objekt tas bort från panelprogrammets popup-meny:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>
<guimenuitem>Ta bort från panel</guimenuitem>
</para>
</listitem>
<listitem>
<para>
<guimenuitem>Lås</guimenuitem>
</para>
</listitem>
<listitem>
<para>
<guimenuitem>Flytta</guimenuitem>
</para>
</listitem>
</itemizedlist>
</listitem>
<listitem>
<para>Popup-menyn för <guimenu>Huvudmenyn</guimenu> är inaktiverad.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Programstartarens dra-funktion är inaktiverad, så att användare in kan dra programstartare till, eller från, paneler.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Panelens dra-funktion är inaktiverad, så att användare inte kan dra paneler till nya platser.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
</sect2>
</sect1>
<sect1 id="lockdown">
<title>Nedlåsningsredigerare</title>
<para>Från och med GNOME 2.14, har en grafisk nedlåsningsredigerare kallad <application>Pessulus</application> inkluderats för att göra inaktiveringen av skrivbordsinställningar enklare.</para>
<sect2 id="lockdown-start">
<title>Komma igång</title>
<para>För att köra nedlåsningsredigeraren:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Klicka på <menuchoice><guimenu>System</guimenu><guisubmenu>Administration</guisubmenu><guimenuitem>Nedlåsningsredigerare</guimenuitem></menuchoice></para>
</listitem>
<listitem>
<para>Kör kommandot <command>pessulus</command> i ett terminalfönster.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>Du kommer att se ett fönster med flera olika flikar. Varje flik representerar en kategori av skrivbordsinställningar som kan inaktiveras. I nästa avsnitt kommer vi att diskutera varje kategori och tillhandahålla en kort beskrivning för varje inställning som kan inaktiveras.</para>
</sect2>
<sect2 id="lockdown-disabling">
<title>Inaktivera funktioner</title>
<para>För att inaktivera en inställning, försäkra dig om att kryssrutan bredvid inställningens beskrivning är kryssad. De flesta inställningar blir aktiverade omedelbart, dock kan vissa inställningar kräva att programmet startas om för att ändringen ska bli aktiverad.</para>
<para>När <application>pessulus</application> startar kommer den att försöka få en anslutning till GConfs obligatoriska konfigurationskälla. Adressen för den här konfigurationskällan är <literal>xml:merged:<replaceable>$prefix</replaceable>/etc/gconf/gconf.xml.mandatory</literal>. Om användaren som kör <application>pessulus</application> har åtkomst till den här konfigurationskällan, kommer en låsikon att visas bredvid kryssrutan för varje inställning. Klicka på låset växlar huruvida inställningen är obligatorisk eller inte. Om inställningen är obligatorisk, kommer vanliga användare inte kunna ändra eller åsidosätta den här inställningen. Om användaren som kör pessulus inte har åtkomst till den obligatoriska konfigurationskällan, kommer låsikonen inte att visas. I det här fallet kommer alla inaktiverade inställningar helt enkelt att lagras i användarens standardkonfigurationskälla och kan ändras senare genom att använda verktyg som <application>gconf-editor</application> eller <application>gconftool-2</application>. För mer information om GConf och obligatoriska konfigurationskällor, se <xref linkend="gconf-26"/>.</para>
<para>Följande underavsnitt ger en kort beskrivning av inställningarna som kan inaktiveras för varje kategori.</para>
<note>
<para>Beroende på programmen som du har installerat, kan du se ett mindre antal kategorier än de som beskrivs i det här avsnittet.</para>
</note>
<sect3 id="lockdown-disabling-general">
<title>Allmänt</title>
<variablelist>
<varlistentry>
<term>Inaktivera kommandorad</term>
<listitem>
<para>Förhindra användaren från att komma åt terminalen eller ange en kommandorad att köras. Till exempel skulle det här inaktivera åtkomsten till panelens "Kör program"-dialog.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Inaktivera utskrifter</term>
<listitem>
<para>Förhindra användaren från att skriva ut. Till exempel skulle det inaktivera åtkomsten till "Skriv ut"-dialogen i alla program.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Inaktivera utskriftskonfiguration</term>
<listitem>
<para>Förhindra användaren från att ändra utskriftsinställningar. Till exempel skulle det här inaktivera åtkomsten till "Utskriftskonfiguration"-dialogen i alla program.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Inaktivera sparande till disk</term>
<listitem>
<para>Förhindra användaren från att spara filer på disken. Till exempel skulle det här inaktivera åtkomsten till "Spara som"-dialogen i alla program.</para>
</listitem>
</varlistentry>
</variablelist>
</sect3>
<sect3 id="lockdown-disabling-panel">
<title>Panel</title>
<variablelist>
<varlistentry>
<term>Lås ned panelerna</term>
<listitem>
<para>Om sant, kommer panelen inte att tillåta några ändringar i konfigurationen av panelen. Individuella panelprogram kan dock behöva låsas ner separat. Panelen måste startas om för att den här ändringar ska gälla.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Inaktivera tvingande avslutande</term>
<listitem>
<para>Om sant, kommer panelen inte att tillåta att en användare tvingar ett program att avsluta genom att ta bort åtkomsten till "Tvinga avslut"-knappen.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Inaktivera lås skärmen</term>
<listitem>
<para>Om sant, kommer panelen inte att tillåta att en användare låser sin skärm, genom att ta bort åtkomsten till menyobjekten för skärmlåsning.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Inaktivera utloggning</term>
<listitem>
<para>Om sant, kommer panelen inte att tillåta att en användare loggar ut, genom att ta bort åtkomsten till menyobjekten för utloggning.</para>
</listitem>
</varlistentry>
</variablelist>
</sect3>
<sect3 id="lockdown-disabling-browser">
<title>Webbläsaren Epiphany</title>
<variablelist>
<varlistentry>
<term>Inaktivera avslutande</term>
<listitem>
<para>Användare tillåts inte att stänga Epiphany.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Inaktivera godtycklig URL</term>
<listitem>
<para>Inaktivera användarens möjlighet att skriva in en URL i Epiphany.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Inaktivera bokmärkesredigering</term>
<listitem>
<para>Inaktivera användarens möjlighet att lägga till eller redigera bokmärken.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Inaktivera historik</term>
<listitem>
<para>Inaktivera all historisk information genom att inaktivera bakåt- och framåtnavigering, inte tillåta historikdialogrutan samt dölja listan över mest använda bokmärken.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Inaktivera javascript-krom</term>
<listitem>
<para>Inaktivera JavaScripts kontroll över fönsterkrom.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Inaktivera verktygsradsredigering</term>
<listitem>
<para>Inaktivera användarens möjlighet att redigera verktygsrader.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Tvinga helskärmsläge</term>
<listitem>
<para>Låser Epiphany i helskärmsläget.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Dölj menyrad</term>
<listitem>
<para>Dölj menyraden som standard. Menyraden kan fortfarande kommas åt med F10.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Inaktivera osäkra protokoll</term>
<listitem>
<para>Inaktiverar inläsning av innehåll från osäkra protokoll. Säkra protokoll är http och https.</para>
</listitem>
</varlistentry>
</variablelist>
</sect3>
<sect3 id="lockdown-disabling-screensaver">
<title>GNOME-skärmsläckaren</title>
<variablelist>
<varlistentry>
<term>Lås vid aktivering</term>
<listitem>
<para>Ställ in den här till TRUE för att låsa skärmen när skärmsläckaren blir aktiverad.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Tillåt utloggning</term>
<listitem>
<para>Ställ in den här till TRUE för att erbjuda ett alternativ i upplåsningsdialogen för utloggning efter en fördröjning. Fördröjningen anges i nyckeln "logout_delay".</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term>Tillåt byte av användare</term>
<listitem>
<para>Ställ in den här till TRUE för att erbjuda ett alternativ i upplåsningsdialogen för att byta till ett annat användarkonto.</para>
</listitem>
</varlistentry>
</variablelist>
</sect3>
</sect2>
</sect1>
</chapter>
<appendix id="appendixa-0">
<title>Dolda kataloger</title>
<highlights>
<para>Den här bilagan beskriver de dolda katalogerna som GNOME-skrivbordet lägger till i användarnas hemkataloger.</para>
</highlights>
<indexterm>
<primary>dolda kataloger</primary>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>.*-kataloger</primary>
<see>dolda kataloger</see>
</indexterm>
<para>En dold katalog är en katalog som har ett namn som börjar med en punkt (.). <xref linkend="appendixa-TBL-2"/> beskriver de dolda katalogerna som GNOME-skrivbordet lägger till i användarnas hemkataloger.</para>
<table frame="topbot" id="appendixa-TBL-2">
<title>Dolda kataloger i användarnas hemkataloger</title>
<tgroup cols="2" colsep="0" rowsep="0">
<colspec colname="colspec0" colwidth="33*"/>
<colspec colname="colspec1" colwidth="67*"/>
<thead>
<row rowsep="1">
<entry>
<para>Katalog</para>
</entry>
<entry>
<para>Beskrivning</para>
</entry>
</row>
</thead>
<tbody>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<filename>.config</filename>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Det här är standardplatsen för miljövariabeln <envar>XDG_CONFIG_HOME</envar>, om den inte är inställd. Användardefinierade menyer kan skapas i <filename>menus/applications.menu</filename>.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<filename>.fonts</filename>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Innehåller typsnitt specifika för en specifik användare. När en användare installerar ett typsnitt genom att dra det till <filename>fonts:///</filename>-URI:n i nautilus, kommer det att kopieras till den här platsen.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<filename>.esd_auth</filename>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Innehåller autentiseringskakan för GNOME-ljuddemonen. GNOME-ljuddemonen är Enlightened Sound Daemon (ESD).</para>
<para><emphasis>OBSERVERA: Det här är en fil, inte en katalog.</emphasis></para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<filename>.gconf</filename>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Innehåller <application>GConf</application>-konfigurationskällan för användaren. När användaren ställer in en inställning, kommer den nya inställningsinformationen att läggas till i den här platsen.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<filename>.gconfd</filename>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Innehåller följande <application>GConf</application>-demondetaljer:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Konfigurationsinformation.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Låsningsinformation för objekt som refereras till av en <firstterm>Interoperable Object Reference (IOR)</firstterm>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Tillståndsinformation för objekt som refereras till av en IOR.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<filename>.gnome</filename>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Innehåller användarspecifik programdata som inte lagras i <application>GConf</application>-förrådet.</para>
<para><emphasis>OBSERVERA: den här katalogen är utfasad och används endast av GNOME 1.x-program.</emphasis></para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<filename>.gnome2</filename>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Innehåller användarspecifik programdata som inte lagras i <application>GConf</application>-förrådet. Till exempel innehåller den här katalogen följande:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Information om tangentbordsgenvägar.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Information om fönsterplatser.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Skrivbordsobjektfiler för panelprogramstartare.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>Den här katalogen kan även innehålla underkataloger som lagrar programspecifik data.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<filename>.gnome2-private</filename>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Ignorera den här katalogen. Den här katalogen har ingen funktion i skrivande stund.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<filename>.local/share</filename>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Det här är standardplatsen för miljövariabeln <envar>XDG_DATA_HOME</envar>, om den inte är inställd. Användardefinierade skrivbordsobjekt kan skapas i underkatalogen <filename>applications</filename>. Användardefinierade MIME-typer kan skapas i <filename>mime/packages/Overrides.xml</filename>.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<filename>.metacity</filename>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Innehåller sessionsdata för fönsterhanteraren <application>Metacity</application>.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<filename>.nautilus</filename>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Innehåller filhanterardata som är specifik för användaren. Till exempel kan den här katalogen innehålla följande:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Metadata för katalogerna som användarens arbetar med.</para>
</listitem>
<!--Removed Nautilus themes.-->
<listitem>
<para><application>Nautilus</application>-emblem som den användaren lägger till.</para>
</listitem>
<listitem>
<para><application>Nautilus</application>-skrivbordsbilder.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<filename>.themes</filename>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Innehåller kontrollertemaalternativ, fönsterramtemaalternativ, och ikonertemaalternativ som användaren lägger till. Användaren kan lägga till teman med inställningsverktyget <application>Tema</application>.</para>
</entry>
</row>
<row>
<entry valign="top">
<para>
<filename>.thumbnails</filename>
</para>
</entry>
<entry valign="top">
<para>Innehåller miniatyrbilder för användaren. Miniatyrbilderna används i filhanteraren. Filhanteraren innehåller en inställning som användaren kan välja för att stoppa generering av miniatyrbilder.</para>
</entry>
</row>
</tbody>
</tgroup>
</table>
</appendix>
<appendix id="appendixb-0">
<title>Säkerhetsnotering om konfiguration av SMB-skrivare</title>
<highlights>
<para>Den här bilagan tillhandahåller en säkerhetnotering relaterad till konfigurationen av skrivare på Windows-nätverksutdelningar.</para>
</highlights>
<indexterm>
<primary>Samba</primary>
<see>SMB</see>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>Windows-nätverksutdelningar</primary>
<see>SMB</see>
</indexterm>
<indexterm>
<primary>SMB</primary>
<secondary>konfigurera skrivare</secondary>
</indexterm>
<para>Windows-nätverksutdelningar refereras även till som Samba eller <firstterm>SMB</firstterm>-utdelningar. När du konfigurerar en skrivare på en SMB-utdelning, måste du ange ett användarnamn och ett lösenord för utskriftskön.</para>
<para>Användarnamnet och lösenordet för utskriftskön lagras som okrypterad text i filen <filename>/etc/cups/printers.conf</filename>. Den här filen är skrivskyddad för vanliga användare, men alla användare med root-privilegier kan läsa användarnamnet och lösenordet för utskriftskön.</para>
<para>För att minska skadan av en eventuell säkerhetsöverträdelse, se till att användarnamnet och lösenordet som krävs för att komma åt utskriftskön endast används för utskriftskön. Det här ser till att en eventuell säkerhetsöverträdelse blir begränsad till obehörig användning av utskriftskön.</para>
</appendix>
<glossary id="glossary-1">
<title>Ordlista</title>
<!-- these anchors are to maintain backwards compatibility for
obsolete glossary entries -->
<!-- file content sniffer -->
<anchor id="glossary-23"/>
<!-- MIME information file -->
<anchor id="glossary-20"/>
<!-- MIME keys file -->
<anchor id="glossary-21"/>
<!-- MIME type registry -->
<anchor id="glossary-22"/>
<!-- pattern mask -->
<anchor id="glossary-25"/>
<!-- vfolder -->
<anchor id="glossary-9"/>
<!-- vfolder information file -->
<anchor id="glossary-10"/>
<glossentry id="glossary-13">
<glossterm><filename>.desktop</filename>-fil</glossterm>
<glosssee otherterm="glossary-11"/>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-14">
<glossterm><filename>.directory</filename>-fil</glossterm>
<glosssee otherterm="glossary-12"/>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-32">
<glossterm><filename>.omf</filename>-fil</glossterm>
<glosssee otherterm="glossary-31"/>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-18">
<glossterm>programregister</glossterm>
<glossdef>
<para>Programregistret är en samling skrivbordsobjektfiler som registrerar program. Platsen för programregistret för GNOME-skrivbordet är <filename>$XDG_DATA_DIRS:$XDG_DATA_HOME/applications/</filename>.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-11">
<glossterm>skrivbordsobjektfil</glossterm>
<glossdef>
<para>En datafil som tillhandahåller information om ett objekt i en meny. Skrivbordsobjektfilen anger detaljer för objektet såsom ett namn, ett kommando att köra, en ikon, och så vidare. Skrivbordsobjektfiler har filändelsen <filename>.desktop</filename>.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-12">
<glossterm>katalogobjektfil</glossterm>
<glossdef>
<para>En datafil som tillhandahåller information om en meny. Katalogobjektfilen anger detaljer såsom ett namn för menyn, ett verktygstips för menyn, och en ikon som representerar menyn. Katalogobjektfiler har filändelsen <filename>.directory</filename>.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-5">
<glossterm>GConf-konfigurationskälla</glossterm>
<glossdef>
<para>En lagringsplats i <application>GConf</application>-förrådet. Till exempel, <literal>xml:readonly:/etc/gconf/gconf.xml.defaults</literal>.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-2">
<glossterm>GConf-inställningsnyckel</glossterm>
<glossdef>
<para>Ett element i <application>GConf</application>-förrådet som motsvarar en programinställning. Till exempel motsvarar nyckeln <literal>/apps/gnome-session/options/show_splash_screen</literal> alternativet <guilabel>Visa startbild vid inloggning</guilabel> i inställningsverktyget <application>Sessioner</application>.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-6">
<glossterm>GConf-sökvägsfil</glossterm>
<glossdef>
<para>En fil som listar GConf-konfigurationskällorna, samt ordningen i vilken källor ska sökas igenom.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-3">
<glossterm>GConf-schema</glossterm>
<glossdef>
<para>En samlingsterm för en schemanyckel och ett schemaobjekt.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-4">
<glossterm>GConf-schemadefinitionsfil</glossterm>
<glossdef>
<para>En <application>GConf</application>-schemadefinitionsfil listar nycklarna i ett specifikt program, och definierar egenskapera för nycklarna. <application>GConf</application>-scheman genereras från schemadefinitionsfiler. Schemadefinitionsfiler har filändelsen <filename>.schemas</filename>.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-7">
<glossterm>GConf-schemanyckel</glossterm>
<glossdef>
<para>En nyckel som lagrar ett schemaobjekt för en inställningsnyckel. Till exempel är <literal>/schemas/desktop/gnome/interface/font_name</literal> en schemanyckel för inställningsnyckeln <literal>/desktop/gnome/interface/font_name</literal>.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-8">
<glossterm>GConf-schemaobjekt</glossterm>
<glossdef>
<para>Ett element i en konfigurationskälla som innehåller information om en inställningsnyckel. Schemaobjektet innehåller information såsom ett standardvärde för inställningsnyckeln och dokumentation om inställningsnyckeln.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-glob-pattern">
<glossterm>glob-mönster</glossterm>
<glossdef>
<para>Ett glob-mönster används för att matcha ett filnamn genom att använda specialtecken såsom <literal>*</literal> och <literal>?</literal>. MIME-systemet använder glob-mänster för att tilldela MIME-typer baserat på filnamn och ofta även filändelser.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-26">
<glossterm>Interoperable Object Reference</glossterm>
<glossdef>
<para>En Interoperable Object Reference (IOR) är en strängreferens till ett CORBA-objekt. En IOR kodar ett värdnamn och port till vilka meddelanden kan skickas för att kontrollera objektet. IOR innehåller även en objektnyckel för att identifiera objektet.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-magic-rule">
<glossterm>magic-regel</glossterm>
<glossdef>
<para>En magic-regel definierar MIME-typen för en fil genom att ange text eller binärdata att söka efter i början av filen. Positioner att leta efter den här datan definieras i en magic-regel.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-menu-def">
<glossterm>Menydefinitionsfiler</glossterm>
<glossdef>
<para>Menydefinitionsfiler definierar hierarkin för menyer som används i GNOME-menyraden.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-27">
<glossterm>MIME</glossterm>
<glossdef>
<para>Multipurpose Internet Mail Extension.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-mime-source-xml">
<glossterm>MIME XML-källfil</glossterm>
<glossdef>
<para>En MIME XML-källfil definierar hur MIME-typer slås upp för olika sorters filer. Det finns tre sätt som det här kan göras på: använda filändelser (glob-mönster), använda magic-regler och använda XML-namnrymder. MIME XML-källfiler finns i katalogen <filename>$XDG_DATA_DIRS:$XDG_DATA_HOME/mime/packages</filename>.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-16">
<glossterm>MIME-typ</glossterm>
<glossdef>
<para>En MIME-typ identifierar formatet för en fil. MIME-typen tillåter att program läser filen. Till exempel kan ett e-postprogram använda MIME-typen <literal>image/png</literal> för att detektera att en Portable Networks Graphic-fil (PNG) är bifogad i ett e-postmeddelande.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-mime-type-database">
<glossterm>MIME-typdatabas</glossterm>
<glossdef>
<para>MIME-typdatabasen är en samling filer som registrerar MIME-typer för skrivbordsmiljön. Platsen för MIME-typdatabasen är katalogen <filename>$XDG_DATA_DIRS:$XDG_DATA_HOME/mime</filename>.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-31">
<glossterm>OMF-fil</glossterm>
<glossdef>
<para>Open Source Metadata Framework-fil. Det här är en fil som associeras med XML-filen för en handbok. OMF-filen innehåller information om handboken som används av hjälpbläddraren. OMF-filer har filändelsen <filename>.omf</filename>.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-33">
<glossterm>PAM</glossterm>
<glossdef>
<para>Pluggable Authentication Modules.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-28">
<glossterm>skärmsläckare</glossterm>
<glossdef>
<para>En skärmsläckare är ett program som ersätter bilden på en skärm när skärmen inte används. Skärmsläckarprogrammet för GNOME-skrivbordet är <application>XScreenSaver</application>.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-29">
<glossterm>skärmsläckarskärm</glossterm>
<glossdef>
<para>En skärmsläckarskärm är ett program som visar bilder på skärmen för användaren när skärmen inte används.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-34">
<glossterm>UDP</glossterm>
<glossdef>
<para>User Datagram Protocol.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-15">
<glossterm>Uniform Resource Identifier</glossterm>
<glossdef>
<para>En Uniform Resource Identifier (URI) är en sträng som identifierar en specifik plats i ett filsystem eller på webben. Till exempel är adressen för en webbsida en URI.</para>
</glossdef>
</glossentry>
<glossentry id="glossary-24">
<glossterm>webbsäker färgpalett</glossterm>
<glossdef>
<para>Webbsäkra färgpaletten är en allmän palett med 216 färger. Webbsäkra färgpaletten är designad för att optimera användningen av färger på system som har stöd för 8-bitars färg. Webbsäkra färgpaletten kallas även för <emphasis>Netscapes färgpalett</emphasis> och <emphasis>Netscapes färgkub</emphasis>.</para>
</glossdef>
</glossentry>
</glossary>
<!-- If generating PDFs and if you want an index, then uncomment <index/> -->
<!-- <index/> -->
</book>